Hej!

Vi blev sex personer som träffades i den fina Tessinparken idag. Lisbeth, Randi, Göran, Jan S, Ålis och jag. Vi åt olika som Croque monsieur, gazpacho och caesarsallad. Samtalsämnen var allt mellan grundvatten och NATO. Fint väder, vi hade trevligt.

/Hälsningar

Per

Ja minsann blev det en värdig avslutning av vårsäsongen 2023 för oss Wednesday Walkers i sedvanligt strålande onsdagsväder. Efter en ljudlig resa med ersättningsbuss 26M till Tippen vid Saltsjöbaden samlades vi för en i  förväg annonserad kortvandring och avslutningslunch hemma hos Kari & Olle. Vi har förorter som Farsta och Kista och Tensta – men det finns bara en förort vi kan tänka oss som mål: Knösta!

Vi samlades utanför Tippens köpcentrum (öppnades 1962) och vandrade sydvästvart under Olles ledning. Vi passerade det pågående dubbelspårsarbetet på Saltsjöbanan och kom fram till den jättelika Samskolan (här pluggar över 800 elever) som fått både is- och tennishall. Vi passerade Tattby och den fina järnvägsstationen och kom så småningom fram till den lilla men vackra Dammsjön, även kallad ’Bottenviken’ eftersom man ser botten när den första isen väl lagt sig, så grunt är det. Här togs inte bara den första dryckespausen (tack för ölen, Jörn!) vid den lokala grillplatsen utan vi passade också på att hylla Jörn som hade sin födelsedag dagen efter. Vi strävade vidare åt sydväst, uppför och nedför grus- och asfaltsvägar och fick snart se en sjöglimt: Erstaviken. Och på andra sidan viken ligger faktiskt Tyresö, fågelvägen kanske 4-500 meter tvärs över, landvägen med bil eller cykel, säkert bortåt 4-5 mil. Chrille, de dåliga vitsarnas härförare, underhöll bitvis. Och vad säger ni om denna: ” Vilken krydda kan liknas vid ’vägra sola topless ’? Jo: vitlöken!”, ett riktigt bedårande bottenmärke. Väl nere vid Erstavikens strandlinje kunde vi med gapande munnar passera alla de tjusiga, herrgårdsliknande örnfästen som fanns på Solsidan där vi fick kivas om utrymmet på vägen med både Porsche Cayenner, Alfa Romeos och en och annan bortkommen el-Jaguar. Snart, efter en lagom brant uppförsbacke, kom vi äntligen fram till Vårgärdsvägen i Knösta, där Kari och anslutande vandrare väntade med lunch och värdig samvaro. Till vår glädje hade också Hasses Lisbeth hörsammat vår inbjudan och deltog med liv & lust. Och Olle och Kari, vilken kanonlunch ni bjöd på: Ollerökt varmrökt lax tillsammans med hemmabagat bröd, färskpotatis och en smakrikfiskromsås på majonnäs (?) samt därpå en riktigt smarrig hemmagjord äppelpaj med både glass och 12 år gammal whiskey. Inte dåligt sådär mitt på blanka onsdagseftermiddagen. Som WW:s huvudman höll Olle ordning på både deltagare och agenda och Christopher fick avsluta med sedvanliga statistiska betraktelser över våra gärningar under våren (se hemsidan under ’statistik’).). Och över alltihopa lyste Moder Soool !

Statistik 2023

Vandrande vålnader + lunchanslutna voro Stefan, Per, Ålis, Christian, Christopher, Chrille, Ola, Sven-Olov, Tompa, Tommy, Kari, Lisbeth, Roland, Ove , Jan-Erk, Mats, Jörn (men inte svikaren Jan S) samt yours truly skribent Guran. Vi loggade måttliga 4,4 km men det var förvarnat om. Nu får vi vänta ända till den 23/8 då Tompa har lovat att vi ska få se Kvarnholmen med omnejd på ett sätt som vi aldrig varit med om förr. Looking forward och en fin sommar önskas ni alla, mina FavoritGubbar. Keep swingin’ !

Strava-karta från Sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava

Start vid Alviks T-banestation. För ovanlighetens skull tror jag alla var i tid. Strålande vackert väder, vilket ledde till att hela fyra gubbar hade valt shorts denna dag. Kan det möjligen vara ett gäng scouter vi har i gruppen? Första stoppet gjordes vid  Alviksskolan. Tompa berättade att hans föräldrars föräldrar bodde i detta område när han växte upp och att han gärna hälsade på dem. Kan det ha varit goda bullar och kakor som drog? Vi följde Tranebergsvägen till Ulvsundaplan, och fortsatte sen upp till Stora Mossen, där vi fick lära oss att området innan landhöjningen hade varit en sjö. Vi gick sen Nyängsvägen och passerade Bromma Gymnasium (byggt 1937) och Koloniområdet (byggt 1914). 

Vid Ålstenskolan gör vi en 90-graders gir åt höger och släntrar sen Ålstensgatan ner mot parken. Utmed denna gata finns det fina radhus i 15 miljonersklassen (obs Porschen utanför ingår ej i priset). I ett av dessa hus (nr 40) bodde en gång i tiden statsminister Per Albin Hansson. Arkitekt för radhusen var Paul Hedqvist. I Ålstensparken finns det bord och bänkar där vi fick hämta andan och vila våra trötta ben. Tompa bjöd på gofika med smarriga kakor, kaffe och te. Vandringen går sen förbi Ålstens båtklubb där Christer har ätit den mest fantastiska, underbara, välsmakande Bouillab…………  äh fisksoppa. Grönviksvägen tog vi oss an, förbi alla lyxvillor, uppför backar ända bort till Nockebybron. Tompa startade en frågesport: Hur lång är Nockebybron? Första pris en bira. Sorry grabbar, ingen gissade rätt. Det blev vatten till lunchen. Psst; bron är 450 m och svängbar. Vi korsade bron och intog lunchen på Brostugans uteservering. Tack Tompa för en jättefin promenad.

Vid pennan Ove.

Stravakarta av Jörn: www.strava.com/activities/9174798083 

Galleri: 

Det hade utlovats sol och värme av väderlekstjänsten. Och så blev det! Premiär för shortsen och solglasögonen! 12 morgonpigga vandrare slöt upp redan kl 9.30 (tillfällig ordning) på Brommaplan för att byta till den exotiska Mälaröbussen, linje 176, västerut via Lovön, Ekerö till Färingsö, närmare bestämt Stenhamra.

Dagens ciceron var den nästan nybakade vandraren Tommy E, som till sin hjälp hade sin assistent Astrid. Vi började med att omsorgsfullt gå genom villakvarteren i Eknäs från tidigt sjuttiotal, som delvis byggts på en större äppelodling. Låga villor med stora tomter. Största arbetsgivare i Stenhamra är Deleo Dryck AB (Stockmos), som producerar äppelmust. Varumärket Stockmos kommer av den ursprungliga gården med namnet Stockby, inte att beblanda med Lidingös dito. Tommy passade på att visa sin förra villa där han bodde i 15 år.

Stenhamra centrum imponerade inte. COOP, ett konditori och en pizzeria omgärdas av skolan och villaträdgårdar. I framtiden kommer här att se annorlunda ut. Fler bostäder, bättre torg, utökad service, fler mötesplatser, fler förskolor, etc. 

Vi följde Strandvägen mot Stockbybadet vid fantastiska Mälaren. Där vid bryggan kunde vi inta Tommys saft och Astrids egenhändigt bakade sockerkaka. Idylliskt och närande!

Vi fortsatte norrut och kom till dagens klo, nämligen Stenhuggarebyn. Här hade Stockholms stad köpt in marken/berget 1884 för att få gatsten till den kraftiga utbyggnaden av gatunätet vid den tiden. Ett helt självständigt samhälle växte upp här med personalbostäder, konsumtionsbutik med eget myntsystem, kontor, skola, dansbana, badhus, mm. Beroendet av Mälaren var stort, dels för den behändiga frakten av den huggna stenen och stenkross, dels kontakten med yttervärlden i avsaknad av vägar. När isen lagt sig blev byn helt isolerad! 

Tommy hade som den servicemindade pedagog han är tagit fram och tryckt upp det innehållsrika informationsmaterial som finns om detta stenbrott. Stenhuggeriet lades ned 1937, men de flesta människorna bodde kvar i husen. Ägaren, Stockholms stad, hyrde ut husen men sålde dem 2009 till den för ändamålet bildade brf Stenhuggarbyn. Denna förening har tagit fram allt infomaterial och ordnat snitslad bana för oss vetgiriga och vandrande besökare. Vid lämningarna av stenbrotten uppstod storartade klippformationer som kunde utgöra bakgrund till ett antal filmatiseringar, såsom Pippi Långstrump, och filmer regisserade av Jan Halldoff, Olle Hellbom och Ingmar Bergman. Det bildades också rejäla vattenansamlingar vid foten av klipporna som fungerade som badsjöar. Enligt sägen ska Tommy själv ha badat där!

Efter denna upplyftande studie av det förgångna drogs den vandrande skaran till Stenhamra centrum, närmare bestämt en stor och välinredd restaurang i antik stil, där vi kunde avsluta med en näringsrik och välsmakande lunch till överkomligt pris.

Avslutningsvis en unik vandring, kanske en av de bästa!

Mälaröpirater voro undertecknad skribent JanS, Jörn, Tommy D, Sven-Olov, Chrille, Jan-Erik, Per, Carl-Magnus, Ålis samt förstås lokalguiden Tommy E med Astrid vid sin sida. Det loggades nästan 7 km.

Länk till Stenhuggarbyn: Brf Stenhuggarebyn

Strava från Sven-Olov: Wednesday Walk | Walk | Strava

Sammanfattningsvis kan sägas att dagens vandring tog oss medsols, halva vägen runt Södermalm. Jag har i tidigare rapporter ofta vurmat för hur respektive arrangör månat om att vi ska följa Stockholms vackra vattenlinjer och kallat våra vandringar för vattenvägar. Med dagens vandring signerad av Chrille och Jan-Erik får jag chansen att skapa ännu ett nytt begrepp: terminalvandring. För inledningsvis passerade vi inte mindre än fem (5) etablerade terminaler! Men vi hade i alla fall tur med vädret trots det bitvisa småregnandet. Vi utgick från Södermalmsterminalen, torget mitt utanför de båda t-baneuppgångarna, smög över den stora bussplattformen nedanför Katarinahissen, fortsatte norrut och nerför mot Skeppsbron, gjorde en 180-graderssväng och gick söderut på den nyanlagda gång- och cykelbanan parallellt med och under den s k guldbron, fick spana in bygget av den nya båtslussen mellan Mälaren och Saltsjön och vek sedan 90 grader österut på Stadsgårdsleden. Här började terminalerna. Först gamla Birkaterminalen (som nu används för popup-utställningar och blir granne med det planerade nya Nobelhuset, snett emot Atrium-Ljungbergs nya glasbyggnad), därefter förbi fotografiterminalen Fotografiska och så småningom fram till den bekanta Vikingterminalen. Fortsatt österut, förbi kryssningsfartygens förtöjningsplatser (”follow the yellow line and you´ll reach the city”) fram till Hammarbykanalens utlopp i Saltsjön. Där vek vi av mot sydväst, fick den ovanliga upplevelsen att betrakta Danvikstullsbron underifrån, passerade efterföljande tunnel under bron och kom äntligen ut på den långa, vackra hamnsträckan längs med Norra Hammarbyhamnen med alla sina bryggor, båtar och kiosker. Oförtrutet strävade vi västerut och passerade de representativa skrythusen White Arkitekter och Folksamskrapan, slapp torrskodda genom Hammarbyslussen (utan att behöva betala slussavgift), fortsatte förbi ’Rysshuset’ (som bombades under 2:a världskriget av ryssarna, därav smeknamnet), Eriksdalsbadet, gick förbi Plåtparken med åtta (8) uppstaplade containers som tillfällig installation och hambeurgerservering och kom äntligen fram till Årstavikens Segelsällskaps klubbhus där arrangören Chrille generöst bjöd på 11 sorters st.öl till hugade dryckare (stort tack, Chrille). Efter pausen/rasten fortsatte vi ytterligare västerut, passerade Mjärdgränd och Campus Södermalm. hade det vackra kolonilanskapet med sina välvårdade stugor till höger om oss, kom så småningom in under Cyrillus Johanssons mästerbygge, järnvägsbron över Årstaviken, fick Tantoområdet och ytterligare kolonilotter till höger om oss, strävade fromt framåt mot uppdykande Liljeholmsbron men si, där vid Hornstullsstrand tog vi höger, upp mot Drakenbergsparken, in på Hornsviksstigen och till slut fram till målet och lunchen på Zinkensdamms Vandrarhem, en ny upplevelse och ett perfekt besöksmål som serverar god & närande husmanskost till en billig penning. Där återsamlades vi, torrskodda och utmattade och kunde njuta av varandras så småningom, mätta sällskap. Tack till arrangörerna Chrille och Jan-Erik för ånyo en ny upplevelse i trevligt sällskap.

Vi loggade cirka 7,7 km vandring enligt Stravakartan. Vandrande Vålnader denna gång voro Tommy, Sven-Olov, Chrille, Jan-Erik, Mats, Olle, Ola, Ove, Carl-Magnus, Ålis samt yours truly skribent Guran.

Strava-karta från Sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava
 

Gubbängen 10:30 norra utgången, åk längst bak i vagnen enligt kallelsen från Mats.
13 glada vandrare väntar på Janne som anländer med t-banan 10:32.
Då var alla samlade men Göran tog vändande T-bana hem eftersom ryggen inte kände för en promenad.  Det var lite krämpornas dag.
Vår värd hade problem med vänster knä så för att klara av sitt åtagande med ansvaret för dagens promenad så tog han med sig cykeln och gled fram på den i promenadtakt. Hedervärt, där i cykelkorgen fanns också dryck och, skulle det visa sig, godis.
Flygplansparken med skate/kick-park var tom på åkare, det var ingen skolk från skolan idag.
Beatles på led över Abbey road, nej,  WWalkers på led över Victor Balcks väg. Se bilder.
Södra Judiska begravningsplatsen, meningen var att den skulle efterlikna Skogskyrkogården.
Judiska kapellet invigdes 1969 och är blåmärkt av stadsmuseet. Stenar på gravstenen visar hur många som besökt graven.
Vidare genom Skogskyrkogården till norra entren där Mats bjöd på det som han hade i sin cykelkorg.
Förutom Thailändsk energidryck, från vilken Red Bull sägs ha fått idén til sin egen sprättdricka, goda chokladbollar och energi-bitar som Ålis gillade. Mycket generös fika-rast, tack Mats.
På vår väg norrut passerade vi Sandsborgs kyrkogård och Dalens sjukhus som när det byggdes ödelade en stor del av Dalens koloniområde.
Nu finns bara ett fåtal kolonilotter kvar.
Här i Enskede finns vackra hus med poserande Wwalkers och blommande magnolia. Vid station Hammarbyhöjden parkerade Mats cykeln och promenerade obehindrat vidare till Hammarby Sjöstad.
Telias torn, Hammarby riks, har en underjordisk central för skakiga tider. Det är byggt på gummifötter så att det ska stå pall för bomber och granater.
Efter passage via rödljus med grön gubbe på Hammarbyvägen så landade vi på Christers Matsal där vi hade mer än 3 rätter att välja på.
Mätta och belåtna gick vi till Luma-parken för att ta "tricken" hem, Tvärbanan alltså med dagens vokabulär.

Dagens vandrare: Mats, Olle med Millie, Christer, Jan-Erik, Ola, Carl Magnus, Per, Tommy, Jörn, Janne, Ålis, Christian.
Rapportör: Sven-Olov   

Strava-karta från Sven-Olov,   7km 
Wednesday Walk | Walk | Strava

ÄNTLIGEN, ÄNTLIGEN fick vi svar på de funderingar och frågor som alla vi WW-bröder brytt våra huvuden med så många dagar och nätter, nämligen var Broder Per har bott under sitt långa och händelserika liv! Vi fick en odyssé av arkitektoniska upplevelser som avspeglar många av Brödernas egna bostadsmiljöer genom tiderna. Detta innebar naturligtvis en hel del nostalgi, men också en del nya upplevelser över hur gamla hus och områden kan utvecklas och moderniseras i positiv anda.

Vi sammanstrålade i härligt solsken och behaglig kylskåpstemperatur vid Sturebys t-banestation. Där hävdade Jan-Erik att huset i hörnan av MUNKsjövägen och MUNKedalsvägen bebos av NUNNOR. 

Vi upptäckte snart att MUNK-namnen inte hade med munkar att göra eftersom även övriga gator hade namn som syftade på pappersbruk (Gryksbo, Lessebo, Vargön osv). Vi upptäckte även att gräset blivit grönt, magnolian börjat få knoppar och gullregnet nu lyser gult! 

Efter att ha förevisats ett hus där Per drack mycket öl i sin ungdom, pekade han ut en av sina första egna lägenheter (på Selebovägen) i hans långa bostadskarriär, innan vi via Torögatans hyreshusområde från 50-talet tog kaffepaus i Svedmyraskogen, där Per bjöd på mycket uppskattade egenbakade godsaker. Vi fortsatte till villorna i ”svampkvarteren” (bl.a. Rörsopps- och Kantarellvägen) och charmiga Stora Gungans väg i Gamla Enskede, där krogarna ligger tätt i charmiga hus från början av 1900-talet. Vidare genom Dalen till Dalgårdsvägen 2-10 (där Pers syster bott) där vi upptäckte en fantastiskt trevlig innergård. I ”Kärringstaden” (gator med kvinnonamn) visade Olle villan som han bodde som gift med familjen i under hela 25 år och Per var han hade bott tills han var 21 år. Här syntes det att de flesta hus på senare tid fått ordentliga ansiktslyftningar och att området har hög status. På samma sätt fortsatte det genom Gamla Enskedes fantastiska villakvarter. 

Efter att ha passerat Skogskyrkogårdens huvudingång, överraskade Per även de ”hemtama” med att leda oss till en för alla övriga okänd, men mycket bra restaurang (Matborgen). Väl där överraskade han oss ytterligare med att bjuda på valfri öl, med motiveringen att han inom några månader tänker fylla jämnt. Mycket uppskattat! Hela vandringen – som dessutom genomfördes i strålande sol – uppskattades mycket av oss samtliga, som förutom Per var Ola, Olle, Tommy, Jan-Erik, Christopher, Jan, Stefan, Jörn, Ålis och  (vid pennan) Christian.

Bilder: Tommy och Christopher

Strava: www.strava.com/activities/9001764414

Utlovat trafikkaos uteblev och vi kom iväg som vi skulle denna vårliga dag mot Viggbyholm kl 1010. Roslagsbanan fungerade och vi kunde notera att det är världens äldsta smalspåriga järnväg i reguljär trafik med spårvidden tre gamla fot. 

Väl framme följde vi sjöns västra strand och passerade ett antal badplatser (inkl badhus, se bild). På vägen kunde vi se sothöna, skäggdopping och vid sjöns norra del en storskarv som ornitologerna Carl Magnus och Göran vänligen meddelade oss mindre fågelvetande. 

Ett passande långbord nyttjades för dagens kaffepaus då Janne dukade upp bullar av tvenne slag, godis, och kaffe (överraskande gott pulverkaffe, Gevalia f ö) samt te för de mer anglofilt lagda. Göran bjöd på dagens citat av skriftställaren och östermalmaren Kardemumma: ” Man får tänka på vad man säger så man inte säger vad man tänker”. 

Gruppen delades upp i två delar där den ena tog den planare vägen över fälten och den andra besteg berget öster om sjön och njöt av skogen. 

Rönninge Gård passerades och så hamnade vi så småningom på Viggbyholms Stationskafé där vi intog en välsmakande lunch och bjöds på en liten efterrätt. 

 Vandrade 7,6 km gjorde Ålis, Olle, Göran, Christian, Tompa, Ola, Per, Carl Magnus, Jörn, dagens härförare Janne och vid pennan Christopher. 

Ett stort tack till Janne för en härlig vandring i lövsprickningens tider och så även till Jörn som vänligt bistått Janne med råd och dåd i planering och genomförande! 

sv.wikipedia.org/wiki/Storskarv

Stravakarta: www.strava.com/activities/8959520034

Man kan lugnt sammanfatta dagens vandring som typiskt S-märkt. Eller i alla fall som typiskt Ess-märkt. Både S- och Ess- kan stå för Soligt, Socialt och Sällskapligt för en vårlig vandring runt Stora Essingen, denna gudomliga och generöst kuperade ö i västra Stockholm, särskilt besjungen av både Bellman och Taube. Allt tillsammans med sedvanligt strålande onsdagsväder. Här har vi visserligen vandrat tidigare under värdskap av både Hasse och Christopher men en repetition i trevligt sällskap skadar aldrig: ”Tig. Gå. Och njut”, är väl gissningsvis Hasses bistra kommentar. Och hur vi saknar hans närvaro!

Samling utanför Alviks t-banestation där dagens arrangör Jörn snabbt tog kommando och begav vi oss iväg upp mot Alviksrondellen. Halvvägs dit tog vi av till vänster för att genast passera Alvikstorpet, f d café, numera galleri. Närmare Äppelviksområdet kom vi inte, fortsatte till vänster uppför och längs-med Runda Vägen som tog oss förbi ett antal okända funkishyreshus i klassisk 1930-40-årsstil, inga Bobergare här inte!. Via perrongen vid station Alviks Strand kom vi upp på den 400 meter långa Alviksbron/Oxhålsbron (segelfri höjd 24 m) med cykel- och gångväg och vandrade söderut mot Stora Essingen. Vi tog vänster vid stationen, följde Segelbåtsvägen ner förbi Lärarnas Hus och fortsatte vandringen i vänstervarv/motsols och nära sjökanten, passerade Nordic International School samt IOGT-NTO-huset mitt emot båtklubben, följde Källbergsvägen och tog höger Essingeringen, tog höger igen, ner mot badplatsen och fram till Aluddsparken där dryckespaus beordrades, mitt i solen och med en betagande utsikt. Alldeles innan vi nådde hit mötte vi ett gäng vandrande damer och döm av vår förvåning om att i den gruppen finna Stefans+Nisses hustru/matte! Därefter delades gruppen: Vissa tog en genväg förbi Essinge torg och Cyrillus Johanssons Essinge kyrka, passerade minsann Tvätterskevägen och fortsatte mot Tvärbanans hållplats medan merparten gubbar fortsatte sin sjönära vandring, ner till Essingekroken och ’vattenvägen’ förbi öns södra, sydöstra och östra sidor, under Essingeleden och tillbaka till utgångspunkten Segelbåtsvägen, hiss och trappor upp till stationen samt sedan tillbaka över samma Alviksbro fast nu norrut. Nedstigning till marknivå via trapporna vid Alviks strand, ner på Gustavslundsvägen och fram till hägrande lunch vid det välkända Gustavs Matsal där det erbjöds sedvanligt rustik husmanskost (även om just den pocherade koljafilén råkade vara slut). Mätta & belåtna ser vi alla fram emot vart nästa onsdagsvandring under ledning av Jan S tar oss. Till slut en språklig Messerschmidt-kommentar: v a r = en plats, v a r t = en riktning, en språkhantering som många aktivt arbetande reportrar i de flesta media verkar vara okunniga om.

Vandrande Vålnader denna gång voro Ålis, Chrille, Ola, Tompa, Sven-Olov, Stefan+Nisse, Mats, Jan S, arrangören Jörn samt yours truly skribent Guran. Vi loggade cirka 8,5 km och själva gångvägen kan beskådas på nedanstående Stravakarta.

Strava-karta
Wednesday Walk | Walk | Strava

Start vid Gärdets T-Bana där vårsolen lyste på oss. Dagens tema var blommor och förhoppningar fanns att några vårblommor skulle ha hunnit titta upp, trots den kalla och snöiga mars. Vintergäck såg vi nästan direkt på vägen ut mot Ladugårds gärde. Krokusen borde ha kommit, men någon sådan såg vi inte.

På vägen berättade Ålis om de många timmar han dels lekt, och senare spelat fotboll i närheten av Kampementsbadet. Två gånger blev han utvisad i fotboll, båda gångerna felaktigt enligt honom själv. Andra minnen, betydligt trevligare, var Drak- och Gärdesfesterna.

Vi fortsatte och passerade Kinas ambassad, denna gång utan att larmet började ljuda.

Att det blivit varmare kunde vi konstatera, för i en stubbe nära Benny Anderssons hus, myllrade det av flitiga myror. Inte långt därifrån, vid kanalen, hittade Tompa den första blåsippan. Vi skulle snart se fler, samt även vårljus (även kallad blåljus) samt vårlök.

Fikapausen tog vi vid Kruthuset, där vi kunde sitta i solskenet och förtära medhavd skaffning, samt mumsa på små chokladpåskägg som Ålis bjöd på.

På promenadvägen utmed Hundudden har man pedagogiskt satt upp skyltar vid olika träd, tex skogsalm, tall osv. Härifrån har man också en fin utsikt mot Lidingö.

Djurkyrkogården passerades, på andra sidan jämfört med förra veckans vandring. Därefter Djurgårdens träningsanläggning, där vi träffade Mats som höll på att rensa en brunn.

Nu började vi bli hungriga och fortsatte mot Filmhuset där lunchen intogs. Efter klockan 13 kostar det bara prisvärda 115 kr. Jag åt en god rätt med kolja.

En fin vandring i vårsolen! Den mätte 8,7 km enligt Stravan.

Ledare: Ålis

Vandrare: Sven-Olov, Tompa, Tommy, Ola, Chrille och Per som skrev

Länkar

Gärdesfesterna:
Festen på Gärdet – Wikipedia

För Drakfesten finns inget specifikt, den nämns i Wikipedia under rubriken Gärdet/Grönområdet Gärdet, och finns också på FaceBook.

Gärdet – Wikipedia

Strava-karta från Sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava