WW 2017-11-29

1.      Samling Centralringen (bilaga 1) Se alla figurer från främmande land.

2.      Takmålningen kom till när Stockholm stod värd för OS 1912. Vilket är temat för dagens vandring. Se även väggmålningarna

3.      Strömbadet, egentligen Stockholms Bad- och Siminrättning i Norrström, var det första stora flytande kallbadhuset i Stockholm, beläget i Norrström, strax norr om Riddarholmen. Det öppnades 1884 och var byggt helt i trä i nyrenässansstil. För utformningen stod arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien.^[1] Arkitektoniskt anslöt byggnaden med sina tinnar och torn, kupoler och bassänger till liknande samtida kallbadhus i brittiska Brighton och svenska Varbergs kallbadhus. Strömbadet revs 1936.

Strömbadet ägdes av Stockholms stad och hyrdes ut till enskilda personer. Badanläggningen beslutades 1882 och kom att ersätta den Gjörckeska badinrättningen som rivits samma år för att ge plats åt Norstedtshuset på Riddarholmen. Det fullbordades 1884 till en kostnad av 189 000 kronor. Badet dimensionerades för cirka 70 000 badande årligen (exklusive skolbarn). Strömbadet innehöll en stor bassäng, en dubbelbassäng och flera mindre bassänger. Badet hade flera bassänger lämpliga för tävlingar. Herrbassängen var störst, den mätte 33,3 meter. Herrar och damer badade åtskilda. Längs bassängerna fanns 51 omklädningshytter.^[2]

Strömbadet nåddes via en gångbro från järnvägsbron i höjd med Strömsborg. Rakstuga, café och möjlighet till gymnastisk övning inhystes även i byggnaden. Olof Köhler, som tidigare drivit badet på Riddarholmen, var det nya Strömbadets badmästare och simlärare, och gav upphov till att badet i folkmun helt kort kom att kallas Köhler. Strömbadet hade öppet från "arla morgon till serla afton" enligt reklamen. Gymnastik och andra ändamålsenliga anordningar föra badinrättningen till en fullständigt tidsenlig hälsovårdsanstalt var ett av omdömena.^[3]

Antalet bad i slutet av 1880-talet uppgick till nära 300.000 årligen. Ett enkelt bad med dusch kostade då 35 öre, eller 15 kronor för en hel sommarbiljett. Arbetare kunde bada för 5 öre i skolbassängerna efter klockan 18. Många skolbarn erhöll liksom polis- och brandkår fria bad.^[1]

Från Strömbadet utgick den populära Strömsimningen (en föregångare till dagens Riddarfjärdssimmingen). En av stadens kloaker mynnade ut vid Vasagatan, så frågan är hur hälsosamt badandet egentligen var. Det blev även den allt sämre vattenkvaliteten i bland annat Riddarfjärden som satte stopp för både Strömsimningen och Strömbadet. År 1936 revs Strömbadet, badhusets bassänger hade då varit avstängda med hönsnät i två år.

Badanläggningen med sina tidstypiska tinnar och torn ansågs av många som föråldrad mot 1930-talets funkisarkitektur, dessutom skymdes utsikten över fjärden och Stadshuset. Beslut att riva badet hade fattats men samtidigt var behovet av friluftsbad i Stockholm fortfarande stort och därför planerades en ersättningsanläggning på samma plats. Flera arkitekter kom med förslag, däribland Ragnar Östberg. Mest känd som Povel Ramels svärfar som hade ritat en låg anläggning med raka enkla linjer i betong. Ett utmärkande kännetecken var den träskärm som skulle resas som skydd mot insyn från tågen på järnvägen intill. Ett medborgarförslag var att elektrifiera denna skärm så att när loken nådde broänden skulle den resas, för att åka ned igen när tåget passerat.

Greta Johansson tränade här. Lägg namnet på minnet. Henne ska vi återkomma till

4.      Rosenbad, ritat av den arkitekt som ritade Gävle brandstation

5.      Blasieholmen. Kort om Staffan Kjellberg, Gärdesloppet, 24-rumsvåningen

Strand Hotel

6.      Radisson Blu Strand Hotel, eller Strand Hotel, är ett hotell beläget vid Nybrokajen 9 på Blasieholmen i Stockholm, uppfört 1911-1912 efter ritningar av arkitekt Ludwig Peterson inför de olympiska spelen som hölls i huvudstaden. Han har inte ritat några brandstationer. Peterson är begravd i kolumbariet i Norra kapellet på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

7.      Hotellet har 169 rum och sviter som renoverades 2017-2018 bland annat Greta Garbo's svit och Ingrid Bergmans favoritsvit. Frank Sinatra har bott här. För den nutida verksamheten sörjer den belgiska hotellkedjan Radisson Blu Hotels and Resorts.

8.      Nybroplan, Birger Jarlsgatan. Där fanns vid förra sekelskiftet många pensionat och andra privata boenden. Där bodde ”Japanen som försvann, Shizo Kanakuri. Honom ska vi återkomma till.

9.      Torstensonsgatan/Junibacken. Målgång roddtävlingarna 1912.

10.  Simstadion, Djurgårdsbrunnsviken: Greta Johansson

11.  Riksidrottsmuseet: Under ombyggnad Öppnar igen 24/3 nästa år.. Leander-8:an. WC

12.  Villa Lido, startplats för roddtävlingarna

13.  Kaknäs. Skytte 1870 (cirka) till 1998.Under 1800-talets första hälft nådde de militära uppvisningarna och övningarna på Ladugårdsgärde sina höjdpunkter och var mycket populära. Den sista stora tillställningen hölls 1867 men gärdet fortsatte även därefter att användas som militärt övningsfält. Om militära övningar avhölls på det område som sedermera blev Kaknäs skjutbanor är okänt.

Skjutbanorna på Kaknäs anlades på ett utdikat område som kallades Kaknäskärret. 1861 ansökte chefen för Livgardesbrigaden vid Stockholms garnison i ett brev till Kungl. Maj:t att kärret kunde torrläggas och användas för permanenta målskjutningslinjer. Ansökan beviljades och 1874 började den första skjutbanan byggas. Till den nya anläggningen hörde materialbod, skottvallar och järntavlor. Senare tillkom ett vakthus när flottan skulle få tillträde till skjutbanan.

År 1889 utvidgades skjutbaneområdet med ytterligare en bana samt förrådshus, vakt- och vaktmästarehus. För det genomfördes stora röjningar och sammanlagt behövde cirka 520 träd fällas. Kostnaden togs av kronan. Med ”vakt- och vaktmästarehus” avsågs fanjunkarbostället, vars byggnader fortfarande existerar. På en karta från 1891 framgår norra och södra skjutbanan samt en bebyggelse bestående av huvudbyggnad med två flyglar som ligger i slutet av en nyanlagd väg söder om skjutfältet.

År 1904 genomfördes ytterligare en utvidgning av anläggningen och den södra skottvallen förlängdes mot norr. När anläggningen var fullt utbyggd fanns två banor, en södra med 300 meters längd och en något kortare norra. Bebyggelsen bestod huvudsakligen av fanjunkarbostället med mangården där banchefen bodde, en västra flygel som var bostad för handräckningsmanskap och en östra flygel som var förråd. Dessutom fanns flera ekonomibyggnader, tvättstuga, avträde och vedbod. Den senaste militära beteckningen på bostället var I1/FO 44.

Banorna användes även för civilt skytte och 1902 arrangerades här första stora SM i skytte. Vid de Olympiska sommarspelen i Stockholm 1912 genomfördes skyttetävlingarna på Kaknäs och Stora Skuggans skjutbanor. På 1980-talet drevs Kaknäsbanorna i Livgardets dragoners regi och var då de enda i Stockholms omedelbara närhet sedan Stora Skuggans skjutbana lades ner 1978.

14.  Lindarängens kapplöpningsbana, dressyr och Lindarängens ispalats

Vid Lindarängen låg från 1890 Stockholms första riktiga kapplöpningsbana. Området användes även till fotboll, och den 29 juli 1900 vann AIK med 1-0 mot Örgryte IS på Lindarängen, vilket blev AIK:s första SM-seger i fotboll. Kapplöpningsbanan lades ner 1918.

I början av 1920-talet anlades här Stockholms första flyghamn, Lindarängens flyghamn, en flyghamn för sjöflygplan. 1936 invigdes Bromma flygplats och den landbaserade flygtrafiken kom därmed att ersätta den sjöbaserade. 1931 uppfördes en hangarbyggnad efter ritningar av Sven Markelius, vilken vintertid blev Sveriges första konstfrusna ishall, Lindarängens ispalats.^[1]

Inne i ispalatset arrangerades bland annat svenska mästerskapet i curling 1932, vilket var första gången SM avgjordes inomhus. Här spelades flera svenska mästerskapsfinaler i ishockey under 1930-talet, och AIK, Djurgårdens IF och Hammarby IF spelade sina hemmamatcher här. Även konståkningstävlingar anordnades här.

På grund av dålig ekonomi stängdes ispalatset i mars 1938. 1952 stängdes flyghamnen och sjöviken fylldes igen på 1960-talet för att bli containerterminal. Själva hangarbyggnaden står däremot kvar och är K-märkt.

Kampementsbadet invigt sommaren 1962