Vi startade vår vandring från Gärdets tunnelbanestations södra uppgång, dit numera alla hittar, och gick sedan förbi några vackra hus med höga lägenhets-priser och var strax ute på Ladugårdsgärdets västra del som kallas Sportfältet. Vår eminenta guide berättade om kända arkitekter som formgivit vackra byggnader runt fältet, som t ex  Celsing, Cyrillus Johansson och Ingels. På detta fält har många festivaler, hästtävlingar och sportevenemang ägt rum genom åren. Den första fotbollsmatchen mellan Djurgården och AIK ägde rum här och AIK vann med 2-1.

Vi fortsatte över fältet i riktning mot Kaknästornet förbi Borgen eller Kungliga Borgen varifrån kung Karl IV Johan övervakade och ledde militära övningar på 1800-talet.

Då det utlovats skogspromenad gick vi in i den vackra lövskogen och halkade över rötter och de sista resterna av vinterns is. Vi passerade som vi brukar Djurgårdens träningsanläggning där Mats extraknäcker ibland. Vi såg ingen utomhusträning äga rum, kanske beroende på att det börjat snöa.

Vi passerade som sig bör också den fina djurkyrkogården och såg polishästen Ikons grav.

Strax var vi framme vid vår rastplats där vi inmundigade vår medhavda matsäck. Själv bjöds jag på en färsk syltmunk av Ola ock han fick smaka på Birgittas hembakta chokladsnittar.

Efter rasten vandrade vi glada och nöjda längs Djurgårdskanalen där vi än en gång blev påminda om att Sigurd Lewerentz ritat roddarklubbens hus. I tilltagande snöyra landade vi på Filmhusets restaurang där vi inmundigade en mycket god lunch. Christopher charmade även denna gång kökspersonalen och fick extra sås och tillbehör till sin fisk. Även jag drog nytta av denna charmoffensiv och fick extra sås till min fisk. Alltså en extra lyckad lunch.

Glada vandrare denna dag var - förutom rapportören Carl Magnus och ledaren Christopher - Per, Sven-Olov, Chrille, Mats, Ålis, Ola, Olle och Christian. Göran anslöt till lunchen. Alla instämde med Olle som tackade vår proffsiga ledare för denna vandring, 6,9 km lång, med sin perfekta mix av natur och stad.

Strava-karta från Sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava

Jan-Erik inledde med att berätta om Örnsberg. Stadsdelen har fått sitt namn efter ett torp som låg vid Örnsbergsviken. Huset brann ner på 1920-talet i en större eldsvåda som förstörde tegelbrukets byggnader och flera hus i området. Torpet hade sitt namn efter den första ägaren, Nils Öhrn, som förvärvade det år 1740. På ett fotografi från 1905 syns gården som låg längst in i Örnsbergsviken, ungefär där Örnsbergs båtklubb ligger idag.

Våra ambitiösa ledare denna onsdag i mars hade rekat sträckan och det märktes. 

Ca 7 km gång hade utlovats fram till målet. Check! Vattennära lätt promenad. Check!

Någon liten backe visade sig vara en trappa till fikat uppe på berget med fin utsikt över Mörtviken med ön Lindholmen strax nedanför till vänster. Check!

Kaffet smakade förträffligt och Jan-Eriks egentillverkade kolakakor fick beröm. Ingen bad om receptet. Det gör inte vi män! Check! 

Lunchrestaurangen Boulebar var förbokad. Check! Långbord med varierande kvalitet på maten, men servicen var bra.

Det blev lite av ett tema med de många båtklubbar vi passerade. Örnsbergs Båtklubb, Ekensbergs båtsällskap, Gröndals båtklubb m fl. Vi noterade även att Vinterviken rensats från 37 ton giftig lera och nu är badbar(?). Nattens kyla i kombination med vindstilla hade skapat ett tunt istäcke som måsarna slog sig ned på. Gräsänderna trivdes i det öppna vattnet i strandkanten. Vi trivdes också med såväl barmark, snö och is som behagligt väder.

Sedan Rävudden och Ekensberg avverkades första gången i oktober 2012 har en strandpromenad mellan Ekensberg, Gröndal och Liljeholmen byggts. Den är förvisso några år gammal och vi vandrare har gått den några gånger. Den följer bergssidan och passerar Ormbergets badplats. Vi uppskattar att gå så vattennära.

Vandrare voro: Olle, Per, Mats, Carl-Magnus, Ålis, arrangörerna Chrille och Jan-Erik. Vid pennan, Stravan och mobilen Jörn.

Dagens arrangörer Roland och Göran hade bjudit in till en ”innerstadsvandring i trons tecken och varnade agnostiker, ateister, blasfemiker och asatrobekännare med flera religiösa inslag, företrädesvis kristna sådana”.

   Och mångfalden av sådana inslag blev många under den 7,2 km långa vandringen. Omedelbart efter starten från Östermalmstorg fick vi oss till livs det första av alla tempel i form av Trefaldighetskyrkan från 1894 i nygotisk stil tillhörande metodisterna. Numera avkristnad och såld till filmregissören Jonas Åkerlund mest känd för sina musikvideos av och för Madonna.

   I korsningen av Styrmansgatan och Storgatan besåg vi Elimskyrkan, färdigställd 1898 av en metodistförsamling. Den inte helt obekante Zlatan förvärvade fastigheten 2015 för den nätta summan av 110 milj kr.

   Passerade mer profana byggnader på vägen till och på Strandvägen; Dramaten, Arsenalsgatans pampiga fastigheter, Investors kontor m m och kunde på avstånd skåda synagogan på Wahrendorffsgatan. Undertecknad skribent kunde bidra med att det staket som avgränsar Berzelii park österut tidigare var broräcke på den bro som gett sitt namn till Nybrogatan och som på den tiden gick över den då betydligt större Nybroviken.

   På äventyrliga vägar kryssade vi förbi regeringskvarteren och Rosenbad ritad av WWWs husarkitekt - även känd för Gävle brandstation, Klara kyrka och de gamla Klara-kvarteren. Mats berättade att han drev ett kafé på Klara Norra Kyrkogata och även gifte sig där i mitten av 1990-talet.

   Vid en port på Olof Palmes gata fick vi veta att där innanför fanns Adventkyrkan tillhörande Sjundedags Adventistsamfundet med ett 40-tal olika nationaliteter bland sina medlemmar.     

   Drottninggatan följdes norrut och vi betade av Citykyrkan som huserar i forna nöjesetablissemanget Fenixpalatsets forna byggnad och som för övrigt låg granne med Sigurd Lewerentz mästerverk Riksförsäkringsanstalten från 1932. Adolf Fredriks kyrka passerades på avstånd och utan kommentarer.

   Norr om Odenplan fick vi komma in i Norrmalmskyrkan vars kyrksal vi besökte och beundrade. Kyrkan ägs av baptisterna och fick 1964 besök av Dr Martin Luther King i samband med att han tog emot Nobels fredspris det året.

   På Sveavägen 55 kröp vi ned i fastighetens samlingslokal där Roland bjöd oss alla på öl och tilltugg med anledning av att han denna dag fyllde år. Han hyllades med sedvanlig sång och hurra-rop. Grattis än en gång Roland och tack för förfriskningarna!

   Dagen rundades av på ABFs restaurang Cirkeln (observera den passande ordvändningen…) som ännu en gång serverade en välsmakande lunch.

   Ett stort tack till dagens ledare Roland och Göran från övriga som deltog denna molniga onsdag, nämligen Janne, Chrille, Tommy, Tompa, S-O, Per, Carl Magnus, Christian, Olle, Mats, Stefan, Jörn, Ålis och vid pennan Christopher.

   För den vetgirige finns en länk till ett dokument nedan som återger intressanta detaljer av vad vi fick oss berättat under dagen plus en del annat värdelöst vetande.
ww230322 - research.pdf (110626)

Strava-karta från sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava

Sollentuna och 7 km av Carl Magnus utlovad promenad framför oss.
Vår guide idag berättade att det var 10 år sedan han blev inbjuden av Ola att ansluta sig till vårt celebra sällskap.

Jag har grävt i vårt arkiv och hittat den första bilden där Carl Magnus finns med i gänget.
Datum 2013-05-19.
Promenaden gick från Nyckelviken till Fåfängan.

Jag var också ny i gänget, jag hade slutat jobba 2012-12-31 och anslutit till WWalkers på vårens första promenader 2013. 
Det var Jörn som var fotograf då och de bilder som jag har i mitt bildarkiv från 2013 är inte så många.
Vi hade inte fått ordning på vårt web-forum vid den här tiden.

Är det någon som kommer ihåg när vi myntade begreppet Wednesday Walkers?
I arkivet finns första promenaden registrerad 2014-03-12 och rubriken var då
Waisted Vaiting Skarpnäck – Flaten runt och rubriken i Jörns Runkeeper är Onsdag Walk
Nästa promenad 2014-03-19 Var rubriken
WW – Wärsta Wyerna och här är första gången WW dyker upp i rubriken på hemsidan.
Jag har också tittat i Jörns första Runkeepermånad som är oktober 2012.
Den första Onsdag Walk är 2012-10-03 med start 10:07
Ni som var med på den promenaden – har ni något minne kvar av den?   Var det den första WW-promenaden?

Den här rapporten började med en utvikning i minnenas arkiv och nu tillbaka till onsdagen 15/3.
Vi passerade huset där Carl Magnus bor och om vi inte hade varit så många så hade vi blivit bjudna på kaffe hemma hos C M.
Gata efter gata, villa efter villa och ett stopp för att se Skansen, ett hus där Carl Jonas Love Almqvist har bott.
Nästa stopp cafe Gateau vid Edsviksvägen där C M bjöd på kaffe o bulle eller semla. Tack Carl Magnus!
Längst ner här i rapporten finns länken till promenaden förra gången då C M bjöd på kaffe på Gateau och Pers välskrivna rapport som innehåller information om huset Skansen.

Vidare efter kaffe och bulle genom Helenelunds gator mot Kista där vi kunde se anledningen till att E4:an sedan en tid har fått en tillfällig sträckning på en temporär bro under vilken vi passerade.
Här pågår nämligen bygget av Tvärbanans förlängning till Helenelunds pendelstation.
Scandic Viktoria är det pampiga hotellet med den speglande fasaden.
Lunch väntade nu på universitetets restaurang på Borgarfjordsgatan.
Kåldolmar eller stekt lax med stuvad spenat. Den stuvade spenaten var mycket god.

Vandrare denna onsdag:
Carl Magnus, Ola, Christopher, Christian, Per, Jörn, Janne S, Chrille, Tompa, Tommy, Olle, Jan-Erik, Ålis och jag, Sven-Olov
Vi gick 6,7 km 

Strava-karta från Sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava

Här är rapporten från onsdagen 2020-01-15
WW - Sollentuna :: WWalkers (webnode.se)

Vädret satte stopp för onsdagens promenad 8/3 2023. 
Gator igensnöade och bussar inställda.
Det var andra gången under våra 12 år med onsdagspromenader så när som på våren 2020 då Covid drabbade oss alla.
Mats har fördel att inte behöva reka sin nästa promenad då Gubbängen kan återanvändas.

Per rapporterar med bilder:
Dagens vandring för min del blev att gå ut med soporna.
Skickar två bilder, som visar hur mycket snö det kommit här.
Det snöade fram till ca 13, när jag vaknade i morse var det riktig snöstorm.
/Per

Länk till den första onsdagen då promenaden ställdes in
WW - Lida Irland

Vid den promenaden 2018-09-26 var det ju inte direkt vädret som gjorde resan omöjlig.
Det var snarare en släng av olust inför den långa resan i regnvädret som drabbade oss 4 som då hade bokat in oss.
Det gick dock en promenad på Irland av 4 WW som inte bangade för lite oväder. 

Den här onsdagen hade jag turen att befinna mig i skidbacken med sol och snö.
/Sven-Olov

Den första marsdagen för i år välkomnade WW-gänget med strålande sol och stigande temperatur.

Utanför Skarpnäck tunnelbanestation (nummer 100 och den senaste invigda stationen tillsammans med Bagarmossens nya station i Stockholms tunnelbanenät) berättade Olle lite om själva stadsdelen Skarpnäck. Först mark som hörde till själva Skarpnäcks gård, sedan reservflygfält under Andra världskriget och därefter platsen för otaliga motortävlingar ned storheter som Jocke Bonnier, Tom Trana,  C-G "Sveriges bilradio" Hammarlund med flera. Tävlingsdagarna spred sig doften av bensin och sladdande däck långt in i närbelägna Bagarmossen. Mellan varven på motorbanan tog segelflygarna över. 

Men Stockholm växte och det behövdes fler bostäder. Racerbilar och flygplan fick ge vika för rödtegelhusen i Skarpnäcksstaden som började byggas hösten 1981,

Området är både välbeläget, välplanerat och välbyggt men har i omgångar haft problem med dödsskjutningar och annat våld.

Med ryggsäcksförsedde Olle i spetsen (den tunga säcken innehåll förklarades senare...). gick vi under brusande Tyresövägen och in mot Flatens naturreservat. Inne i Orhems idylliska koloniområde med gatunamn som Syrenvägen, Södervägen och Centralvägen sa Olle att det nog kunde bli "lite halt en kortare sträcka..." Lite och kortare visade sig vara relativa begrepp, men tack vara s.k. pingvingång klarade sig alla utan fall.

Orhem var från början ett torp, men togs sedan över av olika adelsfamiljer och blev säteri, vilket innebar skattefrihet. Stockholms stad blev senare ägare och Orhem blev platsen för olika former av social omsorg och vård. Enligt webben är Orhems gård nu ägt av ett privat företag som söker ny nyttjare av lokalerna.

Efter en fin skogsvandring nådde vi Stiftelsen Stora Sköndal med dess intressanta historia, fina park och ytterst varierade verksamhet. Om Sköndal kan sägas i princip ur mycket som helst, men sammanfattningsvis: Stora Sköndal är en idéburen och vinstutdelande organisation inom stöd, vård, omsorg, utbildning och forskning.

Vi rastade vid sjön Drevvikens strand ((Drevan är smeknamnet) där Olle trollade fram Prosecco, Cava och Pommac ur ryggsäcken.  Christopher förklarade skillnaden mellan dryckerna: italienska Prosecco är "kolsyrat vin" och spanska Cava "produceras ungefär som Champagne". Christopher visade också hur en flaska bubbel ska öppnas; ett fast grepp om flaskans topp och vrid botten sex varv. Han lyckades utan spill och det skålades, sjöngs och hurrades för Olle som fyllde 73 denna vackra vårvinterdag. Av någon anledning kom vi in på ämnet olympiska spel och Stockholms eventuella ansökan om vinterspelen 2030. En snabb omröstning gav vid handen att enbart en WW-are kunde tänka sig evenemanget. Nisses tystnad tolkades som ett nej...

Olle spädde på vårt vetande med att Drevviken är en fin sjö får långfärdsskridsko. Isen lägger sig ganska snabbt och de många vikarna ger varierad åkning. Tyvärr har plogningssamarbetet mellan Stockholm, Huddinge, Haninge och Tyresö upphört vilket  innebär att en sammanhållen bana inte längre finns.

Med betydligt lättare ryggbörda styrde Olle oss nu längs Drevvikens strand och förbi en rad med flera mycket trevliga hus. Hökarängens gård passerades (till vänster vid sjön) och på höger sida hade vi helt färska och för oss alla okända bostadsområdet Drevvikshöjden. Bra och sjönära läge och snygga flerfamiljshus.

Under Nynäsvägen och förbi en ny idrottsyta, Kvickentorp.  Där fanns tidigare de på 1960-och och 70-talet så vanliga uppblåsbara Barracudatälten. Det visade sig att upphovsmannen var pappan till TV:s naturexpert Henrik Ekman. Christopher känner både Henrik och familjen och Roland har arbetat med denne synnerligen trevlige TV-kändis m.m.

Vi tangerade centrala Farsta och följde den ”lååånga”  Lingvägen (uppkallad efter den svenska gymnastikens fader Pehr Henrlk Ling).  Husfasaderna på vår vänstra sida såg till en början lite trista ut, men sedan upptäckte vi fina detaljer. Lingvägen 172 hade GUNNAR över entrén. Någon känd WW-are med det namnet finns inte så det googlades. En teori är att det hela är en hyllning (hommage om man vill vara lite snobbig) till den berömde arkitekten Gunnar Asplund, som skapat mästerverk som bland annat Skogskyrkogården och Stockholm stadsbibliotek.

Väl inne i Hökarängens fina 50-talsbebyggelse bänkade vi oss på ”stamstället” Contandino med varierad meny, god prisvärd mat och trevlig service.

Gruppen framförde ett varm tack till Olle för en väl arrangerad vandring, uppiggande drycker vid vätskekontrollen och för starköl till maten.

Vandrade gjorde: Olle, Tommy E, Tommy D, bröderna Zetterström, Per, Carl-Magnus, Christopher, Göran, Ålis, Nisse med husse och Roland som höll i pennan.

Strava-karta från Sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava

Vädret denna onsdag var föredömligt WW-iskt med sol som stundtals skuggades av vackra vintermoln. Christian utlovade en mindre halkig vandring än hans Kista-vandring den 19 januari 2022 som gav isiga promenadvägar ett ansikte (se länk nedan till vandringsreferatet).

   Turen gick över den flitigt trafikerade Solnavägen norrut och vi passerade Länkarnas filial med vilka Nacka Skoglund spelade sin sista fotbollsmatch i karriären. Christian berättade om Hagalunds historia som bebyggdes med början på 1880-talet och växte organiskt fram till 1970 då de pampiga höghusen, i folkmun kallade Blåkulla, uppfördes. Vattentornet beundrades och så även den fantastiska utsikten från berget över Solna och Stockholm. Konstnären Olle Olsson ”Hagalund” bodde i området och hans färglåda hus finns bevarat för eftervärlden och begapades av oss alla.

   In på Norra Begravningsplatsen bland gravstenarna och vid det gamla krematoriet (numera Norra Kapellet) intogs fikat av de som tagit med sig detta på den soliga trappan. Vidare upp till minneslunden, där även Ålis anslöt, som fastnat i förmiddagens t-banekaos. Där beundrade vi imposanta gravhus eller vad de nu kan kallas från forna tiders skrytmånsar, varav kanslirådet Rettes – se bild – var ett.

   En genväg genom ett mindre skogsparti ledde till August Strindbergs grav på vilken det på latin, fritt översatt, står: ”Var hälsad kors, vårt enda hopp”. Vad fick de allt ifrån…

   Efter diverse turer under vilka vi passerade Christophers mors släkts familjegrav, Christians mormors dito och katolska och judiska begravningsplatserna smög vi under den bullrande E4an. Hagaparkens sydligaste del smögs igenom, anrika Stallmästargården passerades och sedan avverkades spurten till slutmålet restaurang Kräftriket där vi avnjöt en inte bara god utan även prisvärd buffé.

   Vi avverkade 7,2 km och vandrade gjorde, förutom dagens ledare Christian, Olle, Chrille, Jan-Erik, S-O, Mats, Carl Magnus, Ålis, Per, Tommy och Christopher, vid pennan.

PS Christians forskning inför vandringen med fakta om det vi såg kan du läsa här.
Christian Juuls forskningsresultat .pdf (66886)

Länk till Kistavandringen: https://wwalkers.webnode.se/news/ww-bergshamra-kista-c/

Strava-karta från Per
https://strava.app.link/XHjfSfdoGxb

Idag var det samling vid Svedmyra. Jag kom direkt från ögonläkaren som hade bedövat båda ögonen och hällt i droppar för att vidga pupillerna så jag såg ingenting men jag hörde på rösterna att jag kommit rätt.

Kl. 10.29 var samtliga på plats och vår färdledare Stefan tog täten och ledde oss söder ut några hundra meter där vi sedan vek in under tunnelbanan upp på Skutskärsvägen som vi sedan följde genom Sturebys villakvarter till Bandhagsvägen där vi tog vänster och efter en stund höger in på Sävenäsgatan som leder fram till Stureby bollplan,  en av de få kvarvarande naturgräsplanerna.

Vidare på Kubikenborgsvägen och in på Sågverksgatan, fortfarande i Stureby. När vi kommit ut på Tussmötevägen korsade vi Huddingevägen och kom till Östberga.

Östberga byggdes i 3 etapper, 1957-1959, 1967-1969 och 2001-2009.

Här provades olika typer av byggnadsmaterial som eternitskivor och prefabricerade betongelement.

Tidigare fanns lite ordningsproblem i området men  nu har det lugnat ner sig. Snart kommer T-banan till Östberga då blir det riktigt bra.

Vi fortsatte genom Örby och gick Örby allé fram till Vietnams ambassad. Efter en stund passerade vi Älvsjö Park Folkets Hus som huserar många föreningar inom kultur, nöjen och möten av olika slag.
Se mer Park Folkets Hus

Efter en stunds promenad på Götalandsvägen passerade vi Brännkyrka kyrka som byggdes på 1100-talet.

Promenaden fortsatte in i Solberga där vi gick genom Solbergaskogen (gissning) där vi gick på gångvägarna Skosnöret och Näbbskostigen till den nyanlagda Solberga bollplan.

Därefter förbi Västberga IP upp till Telefonplan, (snart är det väl ingen som förstår varför det heter Telefonplan då det var länge sedan Ericsson flyttade därifrån) red. anm.

Vi närmar oss målet som är lunchen. Denna ska idag intas på Svenska Hamburgerköket och ett tillhörande hak som serverar Sushi. Ett utmärkt ställe med en trevlig och serviceminded ägare.

Ett stort tack till Stefan för en trevlig vandring.

Deltagare:  Stefan, Sven-Olov, Christopher, Chrille, Jan-Erik, Jörn, Ove, Ålis, Carl Magnus, Mats , Olle vid pennan.

Strava-karta från Sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava

Sexton onsdagsvandrare samt två fyrbeningar samlades vid Ropstens T-banestation. Dagens ledare Ola hade utlovat en nyhet, vilket säkert lockade några. Det har varit ett stående skämt under många vandringar att Ola bott på många ställen vi passerat. Då har vi ändå inte gått i hans fotspår i Uppsala, Linköping, Halmstad eller Härnösand. På dessa platser, förutom diverse adresser i Stockholm, hamnade Ola under sin uppväxt på grund av en trasslig familjesituation. Med tanke på Olas bakgrund, utan fungerande pappa och mamma, men med stöd av barnavården och släkt och vänner, är det ett under att han inte blev kriminell. 

Den utlovade nyheten visade sig vara ännu ett boställe. Bara ett kvarter bort pekade Ola på ett vackert hus i klassisk arkitektur. “Där har jag bott!”. Byggnaden är nu tillhåll för föreningen Hjorthagens ungdomsgård - “En mötesplats för generationer”  (se bild)

Alldeles intill ligger den vackra Hjorthagens kyrka. De kulturellt sinnade styrde stegen mot trappan upp till portalen. Ack, sicken otur. Kyrkan var stängd.

Således påbörjades färden mot det okända (?) målet. Premiärtur på den nya gång- och cykelbron till Lidingö. Den har även ett dubbelspår för Lidingöbanan (under byggnad). Över på ösidan följde vi givetvis vattenlinjen mot sydost på bitvis svårforcerad stig. På motsatt sida betraktade vi Södra Värtan, Frihamnen med sina färjor, samt det område som rymt oljecisterner, men som nu färdigställs för en ny stadsdel som skall bebos av 5000 personer om ca tio år. Stockholms nya entré från sjösidan. Några av oss minns Lidingöbro värdshus som slutligen revs 2004. Namnet härför sig till den Flottbro (byggd 1803) över Lilla Värtan som förband Djurgården med Lidingö. Bron revs 1883 och ersattes med en ny flottbro längre norrut.

Till slut skymtade vi Fyrtornet Dalénum, ett 68 meter högt landmärke med exklusiva lägenheter. Dalénum var tidigare AGAs fabriks- och kontorslokaler, där uppfinnaren och industrimannen Gustaf Dalén var verksam från 1912 fram till sin död 1937. Området har de senaste tio åren förvandlats med nya bostäder och verksamheter. Vi klockade 5,5 km.

Lunchen intogs i den gamla matsalen för AGAs arbetare och tjänstemän. Restaurangen heter numera 450 Gradi. Vi fick ett bokat långbord och utmärkt service av personalen, varav en kändes igen som ägaren själv, Jesper Blomqvist, det gamla fotbollsproffset. 

Vandrare: Ola, Göran, Per, Olle, Mats, Tompa, Tommy, Janne, Ålis, Christian, Stefan, Sven-Olov, Jan-Erik, Ove, Chrille, Jörn vid tangenterna.

Stravakarta från Jörn: www.strava.com/activities/8525634888

Länkar: sv.wikipedia.org/wiki/Liding%C3%B6bro_v%C3%A4rdshus 

sv.wikipedia.org/wiki/Dal%C3%A9num

Start 10.30 vid stora utgången. Det blev ju inte riktigt så. Först meddelade Jan S att han traditionsenligt blev sen, så han blev omdirigerad till lilla utgången för att mötas upp. Olle och Stefan ville åka fort, så de tog ett x-tåg och swischade förbi Jordbro.Hoppsan, de fick ta nästa tåg tillbaka.
Ja, så kan det gå när ett gäng virriga pensionärer är ute på vift.
Under tiden vi väntade fick vi beundra Tompas nya glasögon och Jan-Eriks nya skor. Vi kom iväg ca 10.40.
Men vänta, var är Ålis, ”Mr: 100%”? Vad kan ha hänt? Det ryktades om en vaxpropp!
Vädret var mulet med lätt snöfall och ca 0 grader, men det hindrade inte oss WW.
Vi traskade glatt norrut på Södra Jordbrovägen tills vi kom till Gamla Nynäsvägen. Där berättade Sven-Olov att det på 70-talet hade legat ett torp, ”Janstorp”, endast 5 m från vägen. Mannen som bodde i huset brukade sitta på trappen och titta på trafiken. Hur kul var det?
Vi fick också lära oss att man bröt torv från Slätmossen för att elda  med i loken på järnvägen.
Promenaden gick vidare mot Handen där vi passerade skolan som Sarah Sjöström har gått i.
Längre fram i Eskilsparken blev det fikapaus. Jättegott med bullar och något varmt i magen.
Vandringen fortsatte sedan förbi en Amfiteater och snirklade sig genom ett bostadsområde.
Vi gick vidare till Kulturparken där det hade legat en gul villa, som kulturföreningen Ultra höll hus i en gång i tiden.
Promenaden vände sedan tillbaks mot Handens centrum.
Där åt vi en jättegod, väl tilltagen lunchbuffé med både förrätt, varmrätt och efterrätt på restaurang Heng King.
Tack Sven-Olov för en jättefin promenad.

Deltagare: Christian, Jan-E, Jan S, Jörn, Olle, Stefan, Sven-Olov, Tompa och vid pennan Ove

Jordbro – Wikipedia
Handen – Wikipedia
Eskilsparken i Handen - Haninge kommun
Haninge kulturpark – Wikipedia

Strava-karta från Sven-Olov

Wednesday Walk | Walk | Strava