Deltagare: Hasse, Ola, Jörn, Carl-Magnus, Tompa, Sven-Olov, Jan-Erik, Stefan med Nisse, Ålis, Ove, Richard, Jarl och dagens ledare Roland.

Dessutom medföljde en reporter från Studio 1 (Anton Karis)

I något kyligt men vackert väder samlades gruppen vid Älvsjö station (invigd 1879). Via Älvsjö gård, som är en av stadens största kvarvarande herrgårdar, nådde vi sedan fram till Stockholmsmässan (fr.1971) som är Nordens största mässanläggning. Därifrån vandrade vi i strålande sol i tur och ordning förbi Brännkyrka kyrka som stammar från 1100-talet och som brunnit fyra gånger, Örby slott numera Vietnams ambassad, som hade flaggan såväl på halv stång som i schau och genom Örby villastad. Genom trevliga Stureby med gator uppkallade efter trä- och pappersbruk fortsatte vi sedan till 1950-talets Östberga med fin utsikt från Östbergahöjden. Här var det slut på idyllen. Vid sunkiga Årsta partihallar gjorde vi halt och undertecknad utgöt sig över den en gång så snygga och effektiva import-och distributionsanläggningens förfall. Roland gjorde jämförelsen med Ryssland.

Genom det obanade och sunkiga järnvägsområdet kom vi sedan till Västberga som är stadens största industriområde med ca. 700 företag och 9000 arbetsplatser. Vi passerade slutligen Västberga gård för att efter nästan tre timmar och hungriga som katten storma in på krogen Stjärnan där hungern stillades vid ett mycket rikligt lunchbord.

Dagens vandringsgåta fick inte sin lösning, Rudyard Kipling, förrän i Västberga. Det var många som då tack vare ledtråd från Hasse kom på författaren men det var undertecknad som vann med en tiondels sekund.

Vid pennan

Jarl

Studio Ett reportage av Anton Karis.
sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1637&grupp=5858

Strava-karta från Jörn
www.strava.com/activities/1463898509

Bildgalleri
WW - Älvsjö - Västberga

19 broar, 4 färjor och 2 trappor

Stockholm är unikt på många sätt och kallas ibland Nordens Venedig. Dagens ledare Ola med assistens av Hasse fick en kul idé. Vad kunde inte vara mer passande än att klara av så många broar och färjor som möjligt inom en begränsad tid och sträcka? Vandringens tema blev således Broar, Färjor och Trappor. Så här gick det till!

Samling redan halv tio på Nybroplan för att ta färjan Gurli till Saltsjöqvarn. Alla kom i tid utom en ... Under färden passerades Skeppsholmsbron och Kastellholmsbron.

Promenaden gick sedan under Danviksbron ner mot nästa färja, hållplats Henriksdal i Sjöstaden. På avstånd skymtade vi Sicklauddsbron, även kallad Apatébron efter arkitekten. Vi fraktades nu med M/S Lotten till Lumabryggan, och kunde fortsätta till fots längs kajen. Framme i slutet av kajen kom den första trappan, som ledde upp till Skansbron. Skanstullsbron och Johanneshovsbron såg vi underifrån när vi tog oss ned till Strandpromenaden längs Årstaviken. Vi prickade av de två Årstabroarna och kom fram till Liljeholmsbron vid Hornstulls strand.

Det var överenskommet att träffa en journalist med fotograf från lokalpressen. Hasse intervjuades av två unga tjejer, Mimmi Epstein och fotograf Maja Strand, och berättade vår story om hur det hela startade, hur vi vuxit och hur värdefullt för kropp och själ det är att vandra. Ett reportage med bild(er) kommer i lokaltidningarna.

Efter fotografering fortsatte vi tillsammans med tjejerna förbi Reimersholmsbron (Kluckarnas bro), men över Långholmsbron (Suckarnas bro) till en välkommen utfodring strax under Västerbron. Hasse o Ola bjöd på spetsad, varm dryck och macka med prosciutto.

Efter en trevlig paus fick vi snabbt bryta upp och hasta över Pålsundsbron med målet att hinna ta Riddarholmsfärjan från Söder Mälarstrand till Riddarholmen kl. 12.22 prick. Alla kom i tid, Tompa och Ove med precision samma sekund som båten lade till.

Mälardrottningen passerades och vi stannade till vid Hebbes bro, den kortaste, som går längs järnvägen till Munkbrohamnen. Via en lång tunnel kom vi upp för trapporna till Gamla Stan. Nu var det inte långt till Tullhuset på Skeppsbron och Djurgårdsfärjan. Den tog oss till Allmäna Gränd, varifrån vi gick vidare till Nordiska Museet och dess restaurant.

Lunchen smakade förträffligt (alla åt torsk, utom den senfärdige...) och ansågs trots priset prisvärd. Men, tyvärr var köket inte särskilt smart. Det gick inte att få påfyllning.

En kort glimt av den obligatoriska solen förgyllde dessutom dagen. Ledarna skall ha stort tack för en spännande resa till fots och till sjöss. Det blev 10,5 km exklusive båtfärderna.

Vandrare: Carl-Magnus, Christopher, Per, Jan-Erik, Ove, Tommy, Gurra (delsträcka), Ålis, Hasse o Ola. Jörn skrev.

Stravakarta från Jörn (delsträcka)

www.strava.com/activities/1452497146

Runkeeperkarta från Ola

https://runkeeper.com/user/647924622/activity/1133030021?activityList=true&

Bildgalleri

WW - Nybroplan - Djurgården

Länkar

sl.se/sv/info/resa/pendelbatar/

sv.wikipedia.org/wiki/M/S_Lotten_av_Hammarby_Sj%C3%B6stad

sv.wikipedia.org/wiki/Broar_i_Stockholm

Sex WWalkers följde med Mats och Tompa på dagens vandring. Det dröjde innan de anmälde sig vilket medförde en orolig fråga från Tompa om han och Mats skulle bli ensamma på promenaden.
Till Fittja kommer man med både buss och T-bana. Vandrare från södra förorterna kom med blå buss 172 som går mellan Skarpnäck och Norsborg.
Fittja har 7900 invånare och av dessa är c:a 10% svenskar kunde Tompa berätta.
Väl samlade och med en del skämt kring ortsnamnet, som inte lämpar sig i detta forum, så drog vi iväg ner mot Alby-sjön.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Albysj%C3%B6n,_Botkyrka-Huddinge

På andra sidan sjön kan man se Flottsbro skidbacke.
Läs om kungar och drottningar som passerat Flottsbro under kapitlet historia. Plus info om skidbacken förstås.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Flottsbro

Vi kom till Alby gård om vilken Ola kunde berätta att L.M. Ericsson en gång varit ägare. Läs vidare om L.M Ericsson och Alby Gårds historia.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Alby_g%C3%A5rd

Nu fick vi uppleva Mats och Tompas förvarnade slakmotor, vilket på skidspråk betyder att det är flera långa uppförsbackar.
Jag hittade en förklaring i tidningen Computer Sweden(?)
slakmota

lång uppförsbacke – inte så brant, men utdragen. Skidåkarterm som används om konjunkturer.

Efter dessa slakmotor och en bro över sundet till vår andra annonserade sjö, Tullingesjön, bjöds på Lumumba. Våra guider plockade fram 3 termosar med varm choklad spetsad med konjak. Det värmde gott även om vädret inte var särskilt kallt denna dag.
Längre in i skogen stannade vi upp för att höra på ”tystheten”, ett begrepp som hade myntats på föregående promenad om jag förstod rätt.
När flyget till Arlanda hade passerat så kunde vi uppleva tystheten.

Vi kom fram till Tullinge och längs med sjön på Tullinge Strand stannade vi till för att Janne ville läsa en info-skylt (Janne vill alltid läsa de info-skyltar vi passerar). Då kom Jörn på att Hasse fyller år idag. Tompa ringde Hasse som ligger nerbäddad med lunginflammation.
Vi sjöng "Ja må han leva" så att det hördes över Tullingesjön. Vi tror att Hasse blev lite glad även om han ville att Tompa skulle prata närmre i telefon så att han kunde smitta honom. 

Längs Tullinge Strand såg vi stora villor och 2 fantastiska portaler. Den sista tillhörande ett gult hus högt ovanför vägen.
Vi passerade också Klätterklippan som är en 25 meter lodrät klippa.
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnberget,_Tullinge

Från Tullinge Strand tvärt vänster följde en lång slakmota upp till Tullinge centrum och Tegners Café&Sushibar där vi kunde äta stora och goda rätter av kyckling, färsbiff och sushi. En mycket innehållsrik meny att välja av. Till kaffet plockade Mats fram en burk med havreflarn.
Tack Mats o Tompa

Dagens vandrare: Mats, Tompa, Ola, Jörn, Janne S, Ove, Jan-Erik och Sven-Olov som skrev rapporten.

Strava-karta från Sven-Olov
www.strava.com/activities/1440524234

Bildgalleri
WW - Fittja - Tullinge

I inbjudan skrev Per, som tillsammans med Olle ansvarade för dagens vandring, att kung

Bore skulle vara med oss idag. Han fick rätt, ofantligt mycket rätt.

När jag efter en del T-banestrul kom till den gosiga hallen vid G-plan prick kl 10 såg jag två påpälsade vandrare sittande på en bänk med neddragna luvor. Inte den ansamling vi numera är vana med.

Vid avmarsch var fem, fyra innerstadsbor och Per som bor ett golfslag från stan. Någon hade försökt nå oss men förblev insnöad......

Per började snällt med en del fakta, se nedan, om rälstrafik och väderkvarnar.

Snart var vi inne i Dianelunds koloniträdgård, grundat 1917, och pulsade i knädjup pudersnö. En av oss gjorde ett märkligt fynd i snön då han stolt uppvisade ett mercedesmärke stor som en CD-skiva. Tänka sig att en jaguarägare släpar på en konkurretsymbol i drygt två timmar.

Några upptrampade stigar tog oss till slut ned till Årstavikens frusna böljor, tätt åtföljt av passagen vid Årsta Gård och en högersväng som ledde till backen - för dagen oplogad - upp till passagen över spåren upp på Liljeholmsberget.

Så fick vi äntligen skrida på plogad planmark längs kajerna bort till Gröndal.

Trekantens norra strand var också snöröjd för dagen.

Men den glädjen var kort: från gåsmarschen i vinterviken till gångvägen, som för dagen var rödpistad, upp till Aspuddens skola, så fick alla bekänna färg. I synnerhet den som hade en stjärna att konka på.

Och så stod vi plötsligt på Torsten Alm gata och gissa vem som bott där?

Just precis:han med märket i bagaget tillika jaguaråkaren.

Ner från denna hylla i naturen till puben Diset i Örnsberg, som passerades i rask fart.

Ännu en röd pist väntade. Vi skulle med hjälp av oskottade trappor ( Mölnvik revisited) ta oss upp till Bäckvägen.

Nu kunde vi ana att ett skrovmål väntade på Konstfack, där vi varit förr med gott (sic) resultat. Och se, vi kom till ett av stans mest prisvärda lunchhak. Fem rätter att välja bland, dryck, kaffe å kaka för 75kr. Om man meddelade pensionärsstatus.

Per ledde oss och Mats, Jörn, Ola gick bakom medan Hasse skrev.

Stravakarta från Jörn

 www.strava.com/activities/1429761066

Bildgalleri

WW - Gullmarsplan - Telefonplan

Länkar: 

sv.wikipedia.org/wiki/Gullmarsplan

sv.wikipedia.org/wiki/Skanskvarn 

sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rstabroarna

sv.wikipedia.org/wiki/Trekanten_(sj%C3%B6)

www.addfood.se/


 

Veckans etapp började på Sockenplan. Vädret var givmilt, någon minusgrad och vindstilla. Jodå, solen hittade några luckor i molntäcket. Första stopp Enskede IP. För vissa vandrare en alltför bekant plats. EIK har haft Bosse Ringholm som ordförande och Krister Knös som duktig fotbollsspelare.

Strax söder därom, på norrsluttningen av Hemskogen fanns två hoppbackar. En mindre som tillät hopp mot tio meter och en större med torn som klarade 35-meters hopp. Vi tog oss upp till starten, de flesta utan broddar, vilket var en bedrift. Utsikten var belöningen.

Vi passerade Enskedfältet, en del av Valla gärde med Enskede gård. Årstafältet med golfrange kommer att byta skepnad i framtiden. En ny stadsdel med 10.000 invånare projekteras.

Årsta gård har anor från 1200-talet. Birger Jarl lär ha ägt gården. På 1600-talet ägdes gården av fältmarskalken Jakob De la Gardie och dennes hustru Ebba Brahe. Den mest kända av alla ägare är ”Årstafrun” Märta Helena Reenstierna (1753-1841). Hon skrev dagböcker som gav en god bild av herrgårdslivet under denna tid.

Åtskilliga steg längre bort, vid Nybohov, berättade Hasse om Blommenbergsbacken. Häftigast i stan´. ”Kolsvart” pist. Här tävlade Jean-Claude Killy (alpint trippelguld i Grenoble -68) och Ingemar Stenmark. Underbar utsikt över sjön Trekanten och Stockholm.

Hasse väntade nere vid Trekanten tills alla tagit sig ned helskinnade (isigt före) och ledde oss sedan upp på E4:an. Gröndalsbron och Essingebroarna tog oss torrskodda till Kungsholmen. Via Marieberg och Konradsbergsparken nådde vi så småningom Stadshagen.

Roland gav oss utförlig information om Stadshagens IP. Nuvarande anläggning invigdes 1931. Idag finns två planer, varav den ena sedan 2006 försedd med uppvärmt konstgräs.

Den sista hoppbacken såg vi inte (jo, lite om man kikade genom träden). Den är ett minne blott. På sluttningen ned mot Hornsbergs Strand låg den.

Lunchen intogs på Matdistriktet, Warfvinges väg. Ägaren gav oss en egen alkov, god mat och bra service. Torsken tog slut, men vi fick Wallenbergare för lunchpriset (110:-) som kompensation. Kaffet bjöds vi på.

Vandringen, med tema hoppbackar och historiska idrottsanläggningar blev en av de längsta, 13 km, mestadels i stadsmiljö. Sträckan E4:an till fots överträffar Värmdöleden som extraordinär upplevelse.

Till detta skall läggas att gåtan med temat "Hjärtat i halsgropen" löstes av Janne S, som belönades med en hjärtformad kartong fylld med geléhallon. Tänk Alla hjärtans dag (Valentine´s day) + en stad. Svar: Chicago.

Fotnot: Valentinmassakern inträffade den 14 februari 1929, vid en uppgörelse mellan två kriminella gäng i Chicago: ett italiensk-amerikanskt gäng som leddes av Al Capone, och ett irländsk-amerikanskt gäng som leddes av Bugs Moran.

Vi som var med: Hasse och Roland (ledare), Carl-Magnus,Tompa, Mats, Janne S, Ove, Ålis. Gäster: Lars Moberg och Lasse Nilsson

Jörn och Janne vid pennan

www.strava.com/activities/1407061615

Bildgalleri

WW - Sockenplan - Hornsberg

Mössa och vantar på....
Samling utanför Slussens T-Bana med -7 i luften.
Under Chrilles och Jan-Eriks ledning var vi 14 förväntansfulla vandrare som påbörjade dagens ” prommis ”. Starten gjorde oss oroliga. En riktig backe som bidrog till viss mjölksyra i någras ben. Men det var det verkligen värt. Väl uppe på Monteliusgången hade vi en fantastisk utsikt över Riddarfjärden. Här fick Hasse ännu en gång briljera med sina Stockholmskunskaper (framför allt när det gäller kyrkor). Han guidade oss runt bland de 7 synliga kyrktornen

Vi krånglade oss ner till Söder Mälarstrand ( klassisk Stockholm Maraton passage ). Vid Pålsundet berättade Chrille att han brukade förtöja sin båt där och ” pimpla vin ” med sina kamrater hejandes på trötta Maratonlöpare. Tyvärr har denna fina tradition upphört då loppet fått en annan sträckning.
Väl ute på Långholmen blev undertecknad orolig för underlaget, alltså broddar på, men INTE utan problem. Det krävdes assistans av 3 personer för att få mina nyinköpta broddar på plats. Stort tack för den hjälpen.
Denna ö, som ligger mellan Kungsholmen och Södermalm, är 1.380 meter lång och 405 meter bred. Här låg tidigare det kända Långholmsfängelset, numera mer känt för sitt Hotell och Värdshus. Det var här som Jas-planet störtade i mitten av 90-talet.

Efter 1.380 meter kom vi in på ” spritholmen ”, just det Reimersholme. Holmen omges i norr av Långholmskanalen och i söder av Liljeholmsviken. Holmen blev uppkallad efter rådmannen och hattmakaren Anders Reimer. Varför ”Spritholmen”? Jo, 1910 bildades Reimersholms Gamla Spritförädlingsaktiebolag som hade sitt ursprung i Lars Ohlssons Smiths brännvinsfabrik. Här skapades ” en hel/halvböj ”, dvs Absolut Renat Brännvin. Fabriken drevs vidare till 1977 då verksamheten flyttade till Åhus i Kristianstads kommun.

Appråpå sprit det va precis vad vi behövde, hjälpen var nära, dags att syna vad Chrille och Jan-Erik hade i sina ryggsäckar. Hemmagjord Glywein med tillhörande oliver.

Mat ropade flera, först en kortare nedanför Hornsgatan upp mot Ringvägen, där hälseneskadade Olle anslöt. Nu ökades takten mat mat väntade.
Lunchen intogs på Munchenbryggeriets stora matsal. Ingen Gourmet restaurang men dög till 15 hungriga vandrare som avverkat 9,8 kilometer.

Närvarande: Chrille, Jan-Erik, Per, Hasse, Ålis, Ove, Mats, Kai, Jörn, Hans, Janne S, Göran, Jalle och Tompa

Vid pekfingret
Tompa

Stravakarta från Jörn (tyvärr ej komplett. Vissa sträckor saknas)

www.strava.com/activities/1395813338

Bildgalleri

WW - Slussen - Münchenbryggeriet

Fågelvägen mellan start och slutpunkt var inte lång denna onsdag. Start vid Slussen och målgång vid Medborgarplatsen.
Hur är det möjligt att tio spänstiga herrar behöver hela två timmar och fyrtiofem minuter för att tillryggalägga sträckan?
Förklaringen är förstås Kai´s faktaspäckade vandring, som tog oss runt stora delar av östra Södermalm. 

Dagens tema var Per-Anders Fogelström, även kallad PAF, som levde på och skrev mycket om Södermalm. PAF levde mellan 1917 – 1998. Han var tidigt engagerad i ett stort antal föreningar ofta vända till ungdomar. Han blev med åren också ordförande i Svenska freds och Skiljedomsföreningen. Han var medlem i  Stadsbyggnadsnämndens namnberedning, samt författade boken "Stockholms gatunamn". En av hans första böcker hette Sommaren med Monika, och den filmades sedermera av Ingmar Bergman. Mest känd är han för de fem böckerna om staden. Den första heter "Mina drömmars stad".

Vår vandring passerade Mosebacke torg, där vattentornet kunde beskådas. Fråga Göran om ni vill veta vem som var arkitekt. Via Katarina Kyrka (brann ned till grunden senast 1990) kom vi fram till Fjällgatan 30, där PAF bodde de sista 34 åren av sitt liv. Där hade han ett enormt arkiv av stockholmsrelaterade skrifter, många kopierade från Stadsarkivet. Dokumenten ska ha krävt 110 hyllmeter.

Familjen Fogelström bodde i Ryssland en tid då PAF var barn. Fadern spekulerade bort alla pengar, skickade sedan fru och barn via Viborg till Stockholm. Fadern emigrerade snart därefter till USA. Sista livstecknet var 1931. Det är sannolikt att den tuffa barndomen, med ensamstående fattig mor, präglade PAF för livet.

Per Anders Fogelströms terrass, med enastående utsikt över Stockholms ström, ligger strax utanför huset där PAF bodde.

Södra varvet låg tidigare där Vikingterminalen huserar idag. Endast en byggnad finns kvar, Skeppsbyggmästarbostället. Det kan beskådas på Folkungagatan 147. Kai hade luskat fram att den siste skeppsbyggmästaren som hyrde varvet var dansken Johannes Weilbach, som dog i kolera år 1853, endast 42 år gammal. Hans gravkors finns kvar på Kolerakyrkogården, Skanstull. På Åsögatan fick vi ett kärt återseende då vi passerade Mats gamla hyvelbänk, kraftigt pimpad till diskbänk.

Vandringen anknöt också till förra veckans vandring då vi passerade Barnängens koloniområde i Vita Bergen, ett av Stockholms äldsta, bildat 1906.

En av färjorna som trafikerar Södermalm – Hammarby Sjöstad heter Lotten, och är döpt efter en av karaktärerna i PAF´s skildring av Stockholm. Vi fortsatte med raska steg längs Norra Hammarbyhamnen och passerade Eriksdalsbadet. Här låg tidigare Stockholms vattenverk med sina bassänger.

Trots att Kai flera gånger läste upp ledtrådarna till gåtan om var vi skulle luncha, kom ingen fram med ett riktigt förslag. Några hade haft det på läppen, men inte tyckt sig få ihop ledtrådarna som skulle leda till tankar på kvarnar, t ex stubbkvarn, mamsellkvarn, m fl kvarntyper (se länk). Lösningen var alltså restaurang Kvarnen, starkt förknippad med en idrottsförening vars namn jag inte nämner pga risken för kraftigt förhöjt blodtryck. Vi fick god mat (9 flundra o 1 pannbiff) á 115 kr, som även inkluderade lite blåbärspa. Dessutom chokladbitar som Kai bjöd på.

Väderleksrapporterna var oroande men med vandrarnas sedvanliga tur kunde vandringen genomföras i uppehållsväder. Det började regna först när vi gick ut från restaurangen. Vi gick 8,2 km.

Ett stort tack till dagens ledare Kai!

Övriga vandrare: Hasse, Ålis, Mats, Roland, Jan-Erik, Sven-Olov, Jörn, Jan S samt Per som skrev.

Stravakarta från Jörn

www.strava.com/activities/1384448071

Bildgalleri

WW - Slussen - Medis

Länk till kvarnar

sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4derkvarn

I vackert om än molnigt vinterväder samlades dagens tappra skara, för vissa efter en båttur från Nybroviken, och gick västerut längs strandkanten. På vägen passerades den vackra Kvarnholmsbron och premiärgicks den ännu inte helt färdigställda och kraftfullt överdimensionerade gångstråket vid Svindersvik. Gamla Saltsjökvarn, numera benämnd Elite Marina Towers, fick denna gång inte besök i baren.

Lotten, en av de många båtar som numera kollektivtrafikerar Stockholms vatten, bjöd på en kort överfärd över Hammarbysjön till Södermalm där mycket uppskattad glögg och pepparkakor av olika kvaliteter serverades av den rutinerade arrangörsduon Hasse o Ola.

Blecktornsparken och Kanalplan gled förbi på vänster hand varefter en sicksack-vandring tog oss upp till Mosebacke o Södra Teatern. På vägen beundrades stadens häftigaste takvåning på Östgötagatan (nej, Ola har inte bott där men väl varit där) och en med vacker fasad försedd fastighet på Södermannagatan 44. För detaljer se text nedan.

Efter 9,6 km välkomnades vi av van der  Nootska Palatsets prakt och utspisades en utsökt lunch (Jörn var lyrisk över kålpuddingen..) och ännu en fin vandring kunde läggas till handlingarna.

Deltagarna denna dag var ciceronerna Hasse o Ola samt Ålis, Jörn, Olle, Ove, Per, Carl Magnus o Christopher, vid pennan.

Och så en uppmaning till alla: Onsdagen den 31 januari saknar ledare! Boka in dig genom att maila/smsa/ring till Jörn, som under S-Os norrlandsvistelse är vikarie/deputy! jorn.dahlkild@gmail.com/+46 72-502 57 25‬.

Vid pennan: Christopher

Ur Wikipedia om Södermannagatan 44:

i “hörnet Gotlandsgatan låg biografen Ugglan (ej att förväxla med före detta Biografen Ugglan på Folkungagatan). Biografen och huset ritades av arkitekt Björn Hedvall och invigdes 1927. Ugglan stängde 1941 och den gamla biosalongen nyttjades därefter av Frälsningsarmén som kårsal. Idag finns här Frälsningsarméns Kår 393, som är en församling "med hela människan - ande, själ & kropp - i fokus"

Stravakarta från Jörn

https://www.strava.com/activities/1361378845

Bildgalleri

WW - Nacka Strand - Mariatorget