WW - Årsta runt

Hitsta och Ditsta. Kista och Märsta. Härsta och Därsta. Men vad är väl det mot Årsta!? Just det fick vi reda på genom den välorganiserade vandring som Per förberett för oss denna dag. Vädermässig snålvår men med sol och gott humör i sällskapet. Utgångspunkt Liljeholmens T-station invid Tvärbanans station, nerför backen mot Marieviksområdet, till höger och uppför den långa, sega uppförsbacken längs med Sjöviksbacken, förbi storbygget Sjöviksterrassen, fram till Hildebergsvägen för första frågesporten. Sedan nedåt bland diverse dödförklarade lager- och kontorsbyggnader (Ikanobyggen) fram till Årstabergs pendeltågsstation och undergången fram till det riktiga, småhusorienterade Årstafältet och alla dess havs- och sjöorienterade gatunamn: Siljansvägen, Ottsjövägen, Skälderviksplan, Storsjövägen etcetera. Det här måste vara telekombolagens förlovade land, för så många mobilstationer och takantenner har vi säkert sällan sett.

Vi passerade de berömda så kallade gavelhusen med alla möjliga gavlar och vinklar, och förbi de så kallade EPA-husen där, enligt arrangören, kvinnlig personal från närliggande EPA-varuhus kunde bo och hade vi då kommit in i landskapet Södermanland. EPA-husen är namnet på två bostadshus vid Bränningevägen. Husen har en ovanlig historia och är bland de första loftgångshusen i Sverige. Fram längs den oändliga Sandfjärdsgatan, vänster upp mot Valla Torg och Årsta Torg. Sen ut i naturen på välasfalterade promenadstigar och uppvaktande rådjur, fram till Hammarbys hemmaplan, Årsta IP med välbehövlig kafferast och vacker utsikt över Årstaviken och mot SÖS och Sachska Barnsjukhuset. 

Vi fick lära oss om både Årsta Gård och den berömda Årstafrun. Stiftelsen Årsta Gård bedriver sedan 1994 Waldorfpedagogisk grundsärskola, gymnasiesärskola, boende, korttidsvistelse och daglig verksamhet. Märta Helena Reenstierna, gift von Schnell, även känd som Årstafrun, född 16 september 1753 i Hovs socken i Älvsborgs län, död 12 januari 1841 på Årsta gård i Brännkyrka socken i nuvarande stadsdelen Årsta i Stockholms kommun, var en svensk herrgårdsägare och dagboksförfattare. Reenstierna är känd för de dagböcker som hon skrev mellan 1793 och 1839 vilka finns bevarade i sin helhet i Nordiska museets arkiv i Stockholm. Sammanlagt fyller de 5 000 foliosidor. Ett urval ur dagböckerna är utgivna 1946–1953 som Årstadagboken.

Återtåg västerut och nedförsbackar ner mot strandstigen under Årstabron. Dramatiskt inslag när MC-polis dundrade förbi på jakt efter ”någon ni sett springa förbi här?” Nej det hade vi inte, men flera blåljus i närheten visade att något hänt. Den polisiära insatsen hade sin grund i en knivskärning på en skola och den därpå följande jakten efter gärningsmannen. Man kan väl lite cyniskt säga att detta var ett beklämmande exempel på tidsandan. Gåsmarsch tillbaka utmed den vackra Sjövikskajen och dito  -torget för att avsluta med lunch inne i H&M:s lagerpersonalmatsal och dess utmärkta husmanskost. Här har vi varit flera gånger tidigare och kommer gärna tillbaka.

Det här var en lärorik och upplevelserik vandring. För egen del har Årsta alltid varit rätt anonymt men nu får jag lägga in området som en favorit (trots att det är Bajenland). Vandrande Vålnader denna gång var utöver arrangören Per även Ålis, Hasse, Tompa, Mats, Jörn, Roland, Jan-Erik samt yours truly Guran. Vi loggade cirka 9,8 km och karta över vandringen finns nedan.