Fontänen på Karlaplan var samlingsplats för Ålis onsdagspromenad som traditionsenligt bjöd på strålande sol. 

Nyfiket knallar vi iväg för att upptäcka vårblommor som är dagens tema. Vi går Narvavägen ner till Djurgårdsbron, där trampbåtar, kanoter och cyklar väntar på turister som vill upptäcka staden. Genomkorsar gamla Djurgårdsstaden med sina gator kantade av kulturhistoriska hus.

Ålis får en tår i ögat när han ser Djurgården IFs födelseplats på adress Alberget 4A. Oro sprider sig i skaran wandrare när stigen går över enskilt område. Efter diskussion bestäms att vi inte bör ta den vägen. Kort paus vid Prins Eugens ek som står majestätiskt vakande över oss.

Biskopsuddens stängda café med tomma stolar blev platsen där Ålis bjöd på juicefika med gifflar utomhus. Skogspromenad följde, med ridstigar och ängar som genades fram till Kaknästornet, 155 meter högt och invigt 1967. Om man tittar upp kan man säga "jag har varit där", då det inte kan upprepas, eftersom restaurangen med fin utsikt stängdes för allmänheten 2018. Hur blev det med vårblommorna? 

Jo några scilla var allt, då våren har slumrat till. Filmhusets generösa lunch blev målet. 

Vi som deltog var  Christian Jörn Christopher Ola Lena Janne S Carl Magnus Mats  Olle Stefan Göran och Jan-Erik vid pennan.

Stravakarta: www.strava.com/activities/6939280605

 ”Störst av allt” heter en av de mest lästa deckarböckerna på flera år. Den är skriven av Malin Persson Giolito (Leif GWs dotter) och handlar om ett tonårsmord och dess effekter på stämningen bland olika grupper i lokalsamhället Djursholm. I precis samma miljö hade arrangören Christopher valt att förlägga dagens soliga och delvis spontant framförda promenad (dock utan tonårsmord, vad jag vet). 

Ackompanjerade av bofinkar, blåhakar och talljoxar (medveten stavning!) trevade vi oss framåt i nordöstlig riktning, ut ur och bort från både tunnelbana och sjukhus. Österut genom Granparkens kuperade stigar, uppför Frejavägen, passerade Christophers tidigare boning fram till ortens järnvägsknut Djursholms Ösby och upp till Ösbysjöns badplats. Detta vatten har enligt arrangörens morfar, den i Djursholms-kretsar notoriskt kände överste Willy Kleen, vid regnväder beskrivits som att ”Nu blir Ösbysjön våt”, ett högst sannolikt påstående. Nåväl, runt denna sjö vandrade vi, tog en spontan rast på dess norra kant, fortsatte västerut till Bråvallavägen, under järnvägen och fram till ortens andra sjö, Ekebysjön, där vi, likt spänstiga älgar, tog ett halvt högervarv för att intill Naturskolan få avnjuta dagens fikapaus med kaffe och bullar mot en solig vindskyddad bänk.

Styrkta av pausen hittade vi Stationsvägen och kom efter en spontan naturvandring in till radhusen vid Djursholms Ekeby, ett område som enligt den lokala malicen inte är ’riktiga’ Djursholm (utan måste därför vara det oriktiga Djursholm). Hursomhelst, därifrån blev det Lillkalmarsvägen och ängsmarker fram till Altorp, där några tog vägen via den vackra gravplatsen medan andra genvägade förbi spionen Wennerströms före detta privatvilla ner till Eddavägen och golfklubbens drivingrange för att avsluta med en närande ch synnerligen god lunch i golfklubbens förnämliga restaurang. Vi loggade cirka 8,3 km och hade ett för våren rekorddeltagande om 17 personer. 

Vi tackar Christopher för värdefullt vetande om bl a Djursholms utveckling från tänkt rikemansförort till verklig rikemansförort. Som gammal latinare påstår jag ”Non modo non sed ne quidem” (= icke desto mer fast ändå icke desto mindre) måste vi konstatera att detta var en fullt värdig vårvandring i WWs namn.

Vandrande vålnader denna gång var Chrille, Tompa, Ove, Ålis, Ola (med Lena), Hasse, Jan-Erik, Stefan utan Nisse, Carl-Magnus, Jörn, Janne S, Olle, Mats, Sven-Olov, arrangören Christopher samt yours truly skribent Guran. 

Stravakarta: www.strava.com/activities/6906092250

Galleri: 

Uti vårsolens glans………

Samlingsplatsen var vid 4:ans slutstation mittemot SR-huset på Gärdet, där marssolen flödade och gjorde oss motiverade inför dagens övning.

Roland och Göran delade ut en svarsblankett, vad månde bliva??
Gärdet låg framför oss när vi tågade in i ambassadområdet, där svarsblanketten kom till användning, samt svaret på frågan ”vart är vi på väg”?

Värdarna meddelade att i Stockholm finns det över hundra ambassader. Undrar varför så många ligger så nära varandra? Under dagens vandring passerade vi ca 40 st.

En liten bronsgubbe i staketet vid Ungerns Ambassad väckte vårt intresse. Vem är han? 

På väg mot Narvavägen ned på Strandvägen rundade vi det hus som Ola faktiskt bor i för närvarande, och kom så småningom till  Karlavägen. Där finns 6 ambassader.
 

Roland matade oss med frågor, en del svårare än andra, men alla med kopplingar till de ambassader vi passerade.

.
Karlavägen tog oss till Humlegården och vidare till Lärkstaden. Här är det lika tätt mellan ambassaderna som det var på Gärdet. Undrar varför?
Vad ingen av oss visste var att på Sveavägen 55 hade Roland förberett ”ölkalas”. Detta med anledning av hans högtidsdag dagen innan (grattis igen Roland!) och tack för biran.
10 frågor hade ställts under vandringen och vinnaren hade hela 7 rätt (grattis Janne S). Lunchen intogs så småningom på restaurang Cirkeln, ett välkänt ställe för dåtidens jazzälskare.

Tack till Roland och Göran för en som vanligt bildande vandring.

Vi som deltog var: Roland, Göran, Hasse, Olle, Ålis, Jan-Erik, Sven-Olof, Janne S, Jörn, Christian och kompis Sten och Tompa, som har nött ut sitt pekfinger snart. Ola (med sin Lena) anslöt i Lärkstaden.

Stravakarta: www.strava.com/activities/6869156624#

Samling vid Skanstull utanför Åhléns och vi blev 7 tvåbenta vandrare och Nisse. Alla var som vanligt i tid trots diverse problem med bilar, provtagning, läkarbesök.

Denna gång fick vi plocka fram reservrundan vilket innebar Årstaviken runt som vi

beslutade att gå medsols, vi hade ingen färdledare utan alla beslut togs av gruppen. Efter att ha passerat Skansbron vek vi ner till höger och kom in på den fina promenadvägen längs Årstaviken som bjöd på bra underlag trots norrläge. Vädret var bästa tänkbara, sol, vindstilla och några plusgrader. Efter en stund passerade vi under Årstabron och förbi de nybyggda skyskraporna vid Liljeholmskajen.

På kajen nedanför Marievik var det dags för den efterlängtade kaffepausen med nybakade bullar som Hasse bjöd på. Efter att ha suttit en stund i solen och njutit tog vi oss an trappan upp till Liljeholmsbron, en riktig pulshöjare. På andra sidan bron

återigen ner till Årstaviken och full fart mot Skanstull. Efter en stund kom vi fram till ett trevligt ställe med 4 foodtrucks med bord och stolar i den gassande solen men vi hade ju precis intagit kaffe och bulle så hungern hade inte infunnit sig. När vi kommit en liten bit till passerade vi ÅSS och förväntade oss att Chrille som vanligt skulle stå där med en kall men icke.

En trevlig runda i det fina vädret som avslutades med lunch på en kinarestaurang på Ringvägen.

Utöver Nisse så deltog Tompa, Jan-Erik, Christian, Hasse, Ålis, Stefan och Olle vid

tangentbordet.

Galleri: 

Nisse och hans tio tvåbenta kompisar möttes vid Hornstull som numera har en helt annan "look" än för några decennier sedan. Dock är det fortfarande en samlingsplats för lite sköra medmänniskor. Strålande marssol och rask marsch förbi en av färdledare Johanssons tidigare boenden. En markant pulsmätare upp till Tantolundens högsta topp vilket bekräftade dagens tema Stockholms höjdare.
Med stora delar av Stockholm för våra fötter kunde Hasse berätta om vad olika "lock och luckor" hade för funktion. Här samlar Stockholms stad grus för vinterns behov som sedan återanvänds på samma plats. 
Lite längre bort möttes dåtiden och vår oroliga samtid i form av de skyttevärn som skulle skydda luftvärnet inför ett fruktat anfall under Andra världskriget. Från den svindlande höga och delvis snöklädda Tantotoppen ner till Tantolundens fina konstgräsplan där det var många barn och unga. Kort stopp vid Zinkensdamms IP där vi betraktade den nya ishallen som knappast lär få något arkitekturpris.
Över Ringvägen och in till gamla "Söderkåkar" via Yttersta Tvärgränd. Ny karaktärsdanande vandring och upp på Skinnarviksberget 52 m.ö.h., där vi i tidig vårvärme njöt av utsikten över till stor del istäckta Riddarfjärden och Kungsholmen.
Långt bort men ändå nästan inom synhåll väntade Göran S troget på gänget. Vi fortsatte nu på Heleneborgsgatan och framme vid Västerbrons östra fäste kom ciceron Hasse med ett historiskt WW-erbjudande; Ni får åka buss över bron!
Givetvis anade vi någon hake och började därför en snabb broäntring. Mitt på ståtliga Västerbron väntade en dito WW-are iförd diskret "brandgiul" jacka. Nu var vandrarlaget fulltaligt. Göran hade fördrivit väntetiden med att nästla sig in i Socialstyrelsens tegelkomplex och där lyckats övertyga fyra bastanta väktare att låta honom besöka herrummet.
Genom Rålambshovsparken över Lindhagensplan och vidare längs Lindhagensgatan. Färdrapportören som varit frånvarande större delen av säsongen kunde konstatera att inga större förändringar skett. Vältrafikerade gator korsas utan att behöva nöta på övergångsställena och rött gäller inte pensionärer...
Ny vertikal förflyttning till Stadshagens idrottsplats där Hasse målande beskrev ett besök hos en urolog. Christian förbättrade historien och vi skyndade därför upp på Stadshagens högsta och Stockholms innerstads näst högsta naturliga punkt. Nyss bestigna Skinnarviksberget 1:a.
Dags för rejält fika med semlor utan grädde och mandelmassa, smarriga kanelbullar och chokladbollar. Tack Hasse för detta och tack Olle som agerat Sherpa. Nedanför berget ligger Kungsholms Strand där Hasse växte upp och klättrade upp för att nå Stadshagens fotbollsplan.
Fleminggatan nästa adress och efter Sankt Eriksgtan en vänstersväng. Där Kronobegsgatan sluttar som mest pekade Christian ut en källarlokal. Där samlas en stor del av Stockholms bridgespelare för att dricka kaffe, mumsa kakor och bekänna färg.
I raskt tempo in mot City där vi följde lite anonyma Apelbergsgatan upp på Brunkebergsåsen och ner till Brunnsgatan 6. Christopher hade bott i numera rivna 8:an. Oklart om även Ola Holmsäter gjort detsamma.

På restaurang Gute hade veckans födelsedagsbarn Johansson bokat separat salong en trappa ner.
Gott om plats och en välsmakande sejfilé med ölar satt fint efter en tuff mil. Här uppstod denna WW-övnings enda missöde. Christopher som artigt väntat in mer glupska kamrater fann sig stå utan sin sej.
"Någon" hade fångat den. Christopher slank dock snabbt in i köket och så var den fisken biff.
Unisont tack till Hasse för ett antal höjdare.

Utöver Nisse och guiden HJ deltog:  Christopher, Christian, Olle, Mats, Tompa, Ålis, S-O, Stefan, Göran (med kilometeravdrag) och Roland som var dagens sekretär.

Strava-karta från Sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava

Vilken underbar vårvinterdag vi fick. Sol som trängde sig genom de svaga molnen, nästan vindstilla och någon minusgrad som övergick till plus. 

Janne, även kallad “tur-janne”, tog oss med på en fin promenad genom det förnäma Djursholm och Stocksund, assisterad av sakkunnige Herr Friis. Vi passerade den ena lyxvillan efter den andra, omgärdade av stora tomter med järnstaket, häckar, kameror och säkerhetslarm. 

Några minnesvärda villor bör nämnas. Agnevägen kantas av 20-talsvillor på 300-400 kvm, tomter på drygt 3000 -3500 kvm. Försäljningspris 35 - 60 miljoner kronor (källa Hitta.se). Björn Ulvaeus har som bekant en egen ö med broförbindelse till Strandvägen. Särskilt intresse rönte Fredrik Lundbergs hus. Byggt 1993 med en tomt på 11.750 kvm. Huset är 1080 kvm och beläget på ett berg. 

Villa Pauli från 1907 räknas som stadens mest storslagna. Se länkarna.

Målet var Manne Siegbahn Villan i Frescatiområdet. Villan var bostad åt den svenske nobelpristagaren i fysik år 1924. Huset invigdes 1936. Janne höll ett inspirerat föredrag om sin farfar under lunchen som serverades i ett av de vackra rummen. 

Vi som var med på vandringen: Janne (ledare), Christopher, Hasse, Christian med gästen Göran, Ove, Jan-Erik, Ålis samt gästen Sten. Till lunchen anslöt även Göran Sachs. Ola med sin Lena, samt Jannes särskilt inbjudna vänner Peter Senning och Robert Stjernevall. Vid pennan Jörn.

Stravakarta av Jörn: www.strava.com/activities/6725718375

Länkar: sv.wikipedia.org/wiki/Villa_Pauli,_Djursholm   www.hitta.se/lars+fredrik+elis+lundberg/djursholm/person/iyVLL~~~~x

www.akademiskahus.se/ditt-campus2/stockholm/frescati/byggnader/manne-siegbahn-villan/

Tretton förväntansfulla vandrare samlades på Gamla Stans tunnelbanestation och påbörjade en vandring förbi ett otal privatpalats från olika tidsåldrar under Hasses vittra ledning. Vädret var allt annat än WW-likt; småregn, snålblåst och ovarmt även om solen så småningom blygt tittade fram under några korta minuter.

Färden gick genom Gamla Stan, längs med Skeppsbron, över Guldbron (av allas vår Chrille på göteborskt vitsigt vis kallad Golden Late), längs Götgatan, förbi platsen där Fatburssjön en gång låg, västerut bland Söders mer nybyggda delar av varierande och huvudsakligen av mindre arkitektonisk värde för att slutligen landa på Van der Nootska palatset, där Ola hade ordnat så att vi fick njuta av en god och trivsam lunch i chambre séparée.

Vi fick under dagen oss till livs mängder av värdelöst vetande - tack Hasse! - och påmindes om minnen från fornstora dagar och de byggnader, som vi glädjande nog fortfarande kan njuta av. Ett stort tack även till dagens medarrangör Ola som lagt ned en imponerande research om Stockholms privatpalats! Dessvärre visade det sig att forskningsresultaten endast sparats i form av pappersutskrifter vilket gör vidare spridning av dessa praktiskt svårt. Länkar till några av palatsen i egenmäktigt urval av undertecknad återges nedan för den som vill bättra på sin bildning ytterligare.

Under dagen deltog hela 13 personer; Hasse, dagens ledare, Olle, Carl Magnus, Chrille, Christian, Ålis, Jörn, Janne, Tompa, Mats, Sven-Olov, Jan-Erik samt Christopher, vid pennan, och till lunchen anslöt Göran och Ola med sin Lena. Tompas Strava angav dagens sträcka till blygsamma 5,5 km.

Christopher :-)

Länkar till vissa av palatsen – i den ordning vi besökte dem:

Piperska palatset – Wikipedia

Petersenska huset – Wikipedia

Bondeska palatset – Wikipedia

Axel Oxenstiernas palats – Wikipedia

Tessinska palatset – Wikipedia

Louis De Geers palats – Wikipedia

Reenstiernska palatset – Wikipedia

van der Nootska palatset – Wikipedia

PS För den intresserade och och mer analogt lagde finns utskrift av forskningsresultatet att låna. Hojta i så fall!

Strava-karta från Jörn
Wednesday Walk | Walk | Strava

Dagens vandring kan sammanfattas så här: Andas in – Blåsut. Vi andades in vid samlingen utanför Bagarmossens t-banestation och vi kunde blåsa ut efter vår vandring till lunchen  på den välartade lunchrestaurangen ”Vi går till Marie”, intill t-banestationen Globen. Vi höll inte andan under hela vägen men vi fick se miljöer som var nya, åtminstone för denne skribent.

Jag säger bara: ”Arbetsvägen”, ”Flitvägen”, ”Blomman i Dalen”, ”Abbes Kebab”, ”Strövägen”, ”Korsningen”, ”Barnvagnsfabriken” – tänk vad ni som inte var med har missat. Hur som helst utgick vi från Bagarmossens t-banestation, sedan Christian kraftfullt påbroddat (nytt ord!) denne skribents undermåliga vandringsskor. Rask vandringstakt sydostvart förbi Brotorps bollplan och skola, in i Nackareservatet, till Skarpa gård och Skarpnäcks gårdsväg, sedan passande nog uppskattad och sötsmakande fikapaus i egen lekpark utanför arrangören Oves hus. Därefter riktning Skarpnäcksvägen förbi det som tidigare var segelflygfältet och som nu är bostäder och idrotts- och bollplaner, fram till den långa och kurviga Magnebergsvägen med rikliga exempel på högst varierande hus- och villabyggen. Förbi Skogskyrkogårdens nordligaste del, till den berömda ”Korsningen” (Sockenvägen/Kyrkogårdsvägen) inklusive Abbes Kebab och Barnvagnsfabriken, förbi Sandsborgs t-banestation, över Sofielundsvägen och fram till Blåsut. Fortsatt strävan norrut, följde Blåsutvägen, svängde väster och hade plötsligt den konformade Globen i en omedelbar närhet och bakgrund. Under väg 73 och upp på Entrétorget med Globen till vänster och Hovet till höger. Som en hyllning till dessa sportsliga giganter tog vi där en gruppbild. Sedan var det ju en smal sak att fortsätta västerut, till Globens/Tvärbanans dubbelstation och på gatunivå hitta det utomordentliga lunchstället ”Vi går till Marie” där vi 13 vandrare snabbt intog både stora delar av utrymmet och stora delar av dagens meny. Därtill hittade vår fotograf årets absolut nödvänligaste toaskylt (se bild nedan).

Vi löste inga världsproblem, denna gång, i stället hade vi som vanligt, himla trevligt socialt tillsammans. Rent praktisk lade vi minst fem t-banestationer under eller bakom oss, liksom minst en kyrkogård. Enligt våra nya och något mindre ambitiösa längdvandringsregler loggade vi tillåtna 8,8 km och fullföljde målet med vandring från plats A till plats B. Vandrande Vålnader denna uppehållsrika februarionsdag voro Stefan, Christian, Jan-Erik, Mats, Ålis, Hasse, Olle, Carl-Magnus, Jan S, Jörn, Tompa, yours truly skribent Guran samt den förträfflige arrangören Ove.

Strava-karta från Jörn
Wednesday Walk | Walk | Strava

Denna onsdag var det samling vid Stureby T-banestation, där jag personligen aldrig klivit av trots att jag bott i söderort i 30 år. Vi var 14 deltagare och två hundar. Glädjande var att Per återvänt efter en lång rehabilitering.

De två turledarna för dagen var Spanienexperten Chrille och söderortsexperten Jan-Erik.

Jan-Erik började med att berätta att Stureby började bebyggas 1921 och kallades då Ersta Villastad, efter protester byttes namnet till Stureby år 1926. Från 1923 gick det buss från stan till Stureby men denna ersatte 1930 av spårvagnslinje 19 från Slussen. Redan 1951 kom tunnelbanan Stureby och Svedmyra.

Dagens tur inleddes genom fina villakvarter med äppelträd, syrénbuskar och björkalléer, dock var det inget som blommade denna februarionsdag.

Efter lite snirklande på småvägar korsade vi Tussmötevägen och kom  in i den fashionabla delen av Stureby. Åter tillbaka på Tussmötevägen korsade vi Huddingevägen, tangerade Östberga och kom in i Örby. Efter en stund hade vi Örby Slott rakt framför oss. Slottet byggdes ca 1674 och upplåts sedan 1970-talet till Vietnams ambassad.

Här klev Per av efter väl genomförd promenad på kryckor.

Vi rundade slottet och vände nosen mot slutmålet men efter en stund var det dags för det efterlängtade kaffet och nybakade bullar av större format. Därefter följde vi Örbyleden och vid Grycksbovägen klev Kai, Stefan, Frode och Nisse av.  Frode hade skadat tassen lite tidigare vid möte med en annan hund.

Vi fortsatte färden mot Gubbängens IP men vek av innan och kom in i Högdalens industriområde där det var dags för lunch.

En mycket trevlig tur på bra underlag inte så många backar.

Deltagare: Jan-Erik, Chrille, Mats, Tompa, Kai, Christian, Hasse, Stefan, Ålis, Ove, Carl-Magnus, Per, Janne S och Olle vid tangentbordet.

Strava-karta från Carl Magnus
strava.app.link/wLOo9Hhrlnb