Efter en för de flesta logistisk triumf inom kollektivtrafiken med upp till sex delsträckor landade vi på Älgö och välkomnades av dagens värdar Olle och Ola. Den senare, som uppehåller sig sommartid på ön i sitt hus vid Maren efter att ha bebott ytterligare två hus på ön dessförinnan, inledde med en berättelse om ett dramatiskt inbrott, utförd av ryssar för en tid sedan, som kom över ett antal exklusiva sportbilar. Vandringen gick vidare förbi Alfredsroviken där vi kunde bese ett antal större båtar som antydde att öns befolkning inte saknar ekonomiska muskler. En stund senare kom vi i samspråk med en svensk-fransk gentleman som visade sig ha läst om oss i lokalpressen! Öns centrum - eller centre ville som den språkbildade Ola uttryckte det - passerades och vi fick ta del av det värdelösa om än intressanta vetandet att Olas döttrar arbetat på caféet där under sin uppväxt.

För en så där pass 20 år sedan fanns 572 fastigheter varav sju var permanentboende. Nu är det omvända förhållandet med 550 permanentboende.

Vi gav oss nu in i en osannolikt vacker urskog där resterna av en linbana inspekterades.

Frågan om behovet av klädkod inom WW aktualiserades av en känd Lidingö-profils avvikande klädsel eller snarare brist på klädsel. Se foto!

Vi avnjöt den vidunderliga utsikten över Baggensfjärdens södra del och förundrades över resterna av en modelljärnväg som anlades på 1950-talet. 

Ola anslöt sig till veckopressens kontext och redogjorde för att kronprinsessan och hennes Danne i sin ungdom tillbringade en tid i ett hus vid Älgö-Marens inlopp.

Vid samma havsvik - Maren alltså - bjöd Ola in till sin allt annat än enkla boning och bjöd på 27-gradigt bad i poolen och välsmakande Staropramen.

Vandringen fortsatte på vingliga ben genom Älgös sydvästra skogar och Ernst Nilssons garage (jo, just bil-Nilsson) besiktigades under det att Ola lämnade opassande information om det dåvarande kungahusets avvikande sexuella vanor.

Filmhistorien fick sitt utrymme då vi passerade en villa som använts vid inspelningen av den i vida kretsar kända serien Solsidan.

Slutligen anlände vi hem till Olles trivsamma villa i Solsidan där vi avnjöt en fantastisk måltid med varmrökt lax, mängder med öl, jordgubbar och glass och nostalgisk punsch!

Ett varmt tack till arrangörerna Olle och Ola för en förnämlig avslutning på säsongens vandringar!

Med denna gång var ledarna Olle och Ola, Janne K och S, Hans, Carl-Magnus,  Hasse, Roland, Ålis, Sven-Olov, Christopher, Mats, Jörn, Krille, Ove, Göran, Stefan och Tompa, totalt 18 deltagare.

Dagens avverkade sträcka uppgick till 6,75 km men med tillägg av promenaden till Solsidans station landade vi på 7,5 km.

Strava-karta från Jörn
www.strava.com/activities/1635808113

Bildgalleri
WW - Älgö - Solsidan

Näst sista promenaden för våren 2018. 20 onsdagar passerar fort. Janne K hade kallat till samling på Larsbergs brygga. Sol men något kylig vind. 8 vandrare anslöt via Lidingöbanan, båt och cykel. Vi vänder österut.

Janne pekar på bygget av Fyrtornet, ett höghus till vilket man just har slagit ner bopålarna i vattnet.
” Med sina 22 våningar vid vattnet och former signerade Wingårdh arkitektkontor blir höghuset Fyrtornet Lidingös nya landmärke.” (JM).
Dalenum är nu ett bostadsområde som snart är färdigbyggt med Fyrtornet. Första gången vi gick här var bygget av alla hus precis påbörjade.

När vi passerar Kappsta naturreservat kan vi se briggen Tre Kronor i en slör ute på Lilla Värtan för fulla segel . Mycket imponerande syn. De gör god fart och gör stagvändning genom vind för att kryssa tillbaka. En omständig manöver och vi lämnar skådespelet för att fortsätta vår promenad.
Förbi Mölna Kvarn, runt Kottlasjön och några kilometer genom skog och äng ser vi Jannes chateau vackert beläget på andra sidan Stockbysjön.

Janne och Kristina serverar en utsökt älggryta med tillbehör i trädgården. Vi bjuds på kroatiska snapsar och försöker bestämma vad de smakar. Kaffe, glass och jordgubbar till efterrätt.
Janne vill ha hjälp av WWalkers erfarna seglare att rigga Örnjollen. Efter en stund är det fixat och Hasse seglar en runda till allas jubel.

Vi tackar för oss och bryter upp efter en fin vandring med en god lunch.
Vi som gick var Janne K, Janne S, Hasse, Hans, Olle, Ålis, Tompa och undertecknad
//Sven-Olov

Strava-karta som dessvärre saknar den 1:a kilometern pg av ren glömska att slå på den.
www.strava.com/activities/1620526467

Bildgalleri
WW - Larsbergs brygga - Stockbysjön

09:59:30 då anslöt den 10:e deltagaren till fontänen på Mariatorget, ( Anders Wisslers bronsstaty ” Tors fiske ” ).

Då kan dagens vandring starta i som vanligt strålande sol.

10 tappra vandrare fick inledningsvis uppleva Monteliusgången i en helt ny skepnad, efter att ha halkat runt där uppe under tidigare vandringar kunde vi nu avnjuta en helt halkfri start.

Söders höjder är vackra, och bättre skulle det bli...

Högst upp på Skinnarviksberget blev vi helt betagna av utsikten trots alla cigarettfimpar som festglada Stockholmare hade lämnat efter sig.

Som en liten oas låg Kristinehovs Malmgård, 3 1700-tals hus som idag används som festlokaler till bröllop, födelsekalas och andra tillställningar. ( se länk )

På väg ner mot ” det marina temat ” gjorde vi ett stopp i ” byxbenet ”, Högalidskyrkan, ja den kallas faktiskt så på grund av de 2 tornen.

Liljeholmsbron i uppförsbacke under stekande sol kändes tuff.

Väl nere bland de stora industrierna på Liljeholmskajen kunde vi andas ut. Ytterligare en liten grön oas, Katrinebergs gård, med anor från 1700-talet.

(Se länk)

Nu väntade en vattennära vandring förbi Gröndal och Ekensberg. När skylten Vinterviken dök upp tänkte många äntligen lunch, men ack vad vi bedrog oss... dagens guide Hasse hade annat i kikaren, bara 1 kilometer till lät han meddela.

I uppförsbacken mot Axelbergs Centrum var vi flera som kippade efter andan ( jävla Hasse ).

Vårt mål var nått, längtan efter mat och kalla drycker segrade över ett besök i ett sunkigt förortscentrum.

Tack Hasse för enligt många en av de bättre vandringar vi gjort.

Dagens lag: Jalle, Jörn, Chrille, Mats, Ove, Hans, S-O, Ålis,Hasse och Tompa

Vid pekfingret

Tompa

Stravakarta från Jörn:

www.strava.com/activities/1605529848

sv.wikipedia.org/wiki/Kristinehov

sv.wikipedia.org/wiki/Kvarteret_Stora_Katrineberg#Stora_Katrinebergs_g%C3%A5rd

Bildgalleri:
WW - Mariatorget - Axelsberg

Häringe slott är ett populärt mål för de som njuter av vacker natur och slottsmiljö. Besökare är hotell- och konferensgäster samt gäster som kommer för att äta eller dricka kaffe på den soliga terrassen. Nuvarande ägare är sedan ett år Vesko Mijac. Förra ägaren Jenny Ljungberg har drivit slottet som hotell i 19 år och det är något som även Vesko Mijac och hans dotter Sofie planerar att fortsätta med. Tidigare kunde allmänheten komma för att sola och bada i den stora poolen. Tyvärr inte längre tillåtet.

Ledare för dagen var Carl-Magnus. Därför blev temat fågelsång. Minst ett dussin olika läten kunde höras längs vägen. Lövsångare, svarthätta, rödhake, gök, bofink, talgoxe, törnsångare, koltrast osv. Någon trodde sig ha hört vinkelhaken.

Vandringen utgick från Häringe grindar vid landsvägen. I strålande sommarsol gick vi först Sotens stig till slottet. Därefter en slinga runt Häringenäs. Såväl öppna landskap som skog och hav förgyllde ögat. Det blev 10,5 km mellan grindarna.

Tillbaka till slottet blev vi hänvisade till en egen matsal. Det var fullbokat på terrassen. Just denna onsdag var den sista för säsongen med pensionärslunch för endast 95:- + dryck. Ett komplett sillbord samt varmrätt, sallad och kaffe ingick. Ett stort glas öl gick på hela 95:- . Tala om gungor och karuseller. Varmrätten motsvarade inte vad man kan förvänta sig. Till lunchen anslöt Anton Karis, Studio ett.

Innan återtåget hann vi med att se den atypiska inredningen på övervåningen. Se länk och bilder.

Vi som var med: Carl-Magnus, Hasse, Chrille, Ola, Janne S, Ålis och Jörn.

Vid pennan

Jörn

Stravakarta från Jörn:

www.strava.com/activities/1590654502

Bildgalleri:

WW - Häringenäs

Häringe slott Wikipedia:

sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4ringe_slott

Häringe slott galleri:

Häringe slott

Det började som en saga och slutade på Nybroplan. Onsdagsgubbarnas vårpromenad inklusive övernattning var i år marint förlagt till Sandhamn och grannön Lökholmen ute i havsbandet. Avfärd med Askungen onsdagen den 16 maj från Strandvägen i strålande sol och högsommarvärme. Resan ut tog drygt två timmar. Väl i land möttes vi av KSSS ungdomar som tog hand om vårt bagage medan vi drog iväg till Värdshuset för att luncha på strömmingsflundror, sjömansbiffar och svala pilsner, som Olle generöst bjöd på. Därefter vidtog en maklig promenadtakt, väl anpassad till utetemperaturen. Vi tog Sandön i ett halvt högervarv, först ner till Trouville, pulsade i sanden, sen upp emot västra sidan och den vackra sandstranden, sen tillbaka in mot ön. Några valde att återgå till KSSS klubbhus, andra valde att fullfölja rundturen, bakom sandtaget, förbi kyrkan och lotsutkiken på Fläskberget, in mot nedlagda bageriet, förbi lotshuset och tillbaka till utgångspunkten.

Flinka KSSS-ungdomar förde över oss och vårt bagage till Lökholmen och Trollgården. Rum och arbetsuppgifter fördelades, bastun rustades upp (bokstavligen, av Hasse), mat och proviant erövrade köket. Några av oss valde att inviga bastun med öl, glada tillrop och bad i 11-gradigt vatten. Bildbevis finns, no names mentioned. Matpatrullen under kraftfullt ledarskap av Christopher hade förberett en värdig vårmiddag bestående av en bit nyskapande ansjovispizza, en ljuvligt len varmrökt lax med färskpotatis, kokt, samt efterföljande deliciös chokladmusse. Allt i harmoniskt sällskap med öl, brännvin, några flaskor Riesling samt en fantastisk mild och upplysande solnedgång. Göran delade med sig av resultatet av sina efterforskningar av Kurt Heineckes liv och de avtryck han lämnat på Lökholmen. Kvällen fördrevs sedan med en information om Lökholmens fascinerande historia, salongsmässiga samtal och lustiga stadsnamntävlingar. Vem drömmer inte om att då och då besöka tillexempel Whatstone, Pennybridge och Glueport? Vid midnatt lägrade sig tystnaden.

Som straff för gårdagens nöjen och njutningar vaknade vi torsdag morgon till musiken av snål och kall nordlig vind, 11 m/s och möjligen 11 grader varmt. Frukostpatrullen hade dukat upp med allsköns olika onyttigheter men även detta överlevde vi. Därefter vidtog en rask promenad runt Lökholmen som verkligen är väl utrustad för att möta seglare, lägerdeltagare och såna som vi. Allvetande Hasse gav oss värdefullt vetande under vägen och Göran kompletterade med information om KSSS aktiviteter och byggnader. Väl tillbaka till Trollgården serverades hamburgerlunch från öppen grill samt därefter städning, packning av bagage och återfärd till Sandhamn med hjälp av punktliga och hjälpsamma KSSS-ungdomar. Avfärd mot Stockholm klockan 15.00 med Askungen och ankomst Nybroplan klockan 17.00. Ordning och reda.

Arrangörstrion Christopher, Jan-Erik och Göran är tacksamma över den hjälpsamhet som alla deltagarna i sina olika roller visade. För att få en grupp om 14 personer att fungera så väl som det gjorde, är den inställningen nödvändig. Vi fick också mottaga glädje och uppskattning liksom ett önskemål om att ”det här måste vi göra om nästa år”. Bättre betyg kan vi inte få. Tack!

Promenadens längd uppgick officiellt till 6,9 km och deltagare var i bokstavsordning: Christopher, Hans E och Pia, Hasse J och Lisbeth, er devote skrivande Göran, Ingvar ”Ålis”, Jan S, Jan-Erik, Jörn, Krister och Nettan, Olle samt Sven-Olof.

For the record, det vill säga, allvarliga beslut om verksamheten: 1/ På frågan om viljan att skaffa profilkläder (keps, handduk, t-shirt etc) visade det sig att intresset var lågt, 2/ Vad gäller innehållet på hemsidan efterlystes komplettering av respektive medlems självpresentation, syndarna uppmanas skriva några rader och maila Sven-Olov för publicering, 3/ Supertextsidan ska helst användas enbart för att ge besked om närvaro vid promenader och inget annat samt 3/ Vid val av slutrestauranger är det en fördel om vederbörande arrangör väljer en krog där hundar är tillåtna att ta med.

Stravakarta från Jörn

www.strava.com/activities/1575680299

Bildgalleri

WW - Sandhamn - Lökholmen

Punkt 2.  Ny presentation finns. Janne Siegbahn! Se Vårt Team.  /Sven-Olov

På Hälsans Ö tar man inte bara frisk luft och stärkande promenader på allvar. Även det alla hälsosamma lidingöbor och deras grannar i 10 kommuner lämnar efter sig i hundratusentals toaletter hanteras med största omsorg, fick vi reda på av Jalle vid dagens första stopp några hundra meter från starten.

Käppalaverket servar en halv miljon människor och bygger ut för att klara det dubbla.
Svårt att föreställa sig 8000 kubikmeter avfallsvatten i SEKUNDEN. Om drygt ett år.Numera fridfulla S:a Kungsvägen ledde  oss ned till Käppala båtklubb och vidare genom det välmående villabeståndet ned till Breviksvarvet. Där valde vi stigen längs sjön under Högberga gård. Den kilometerlånga stigen har fått nya trappor och ett lyft som tyder på kommunal acceptans.

Den branta Sjövägen kostar på så Jalles korta berättelse om Högberga fick vänta till alla samlats och slutat flåsa. Byggd i början av seklet för konstsamlare Fåhreus har detta pampiga tegelhus på 2400 kvm sett flera ägare. Konsten och huset gick förlorade under 20-talets finanskrasch. Landstingsförbundet är nuvarande ägare med toskanska vinmakare som hyresgäst i källaren. Nästa gång du lämnar stan båtledes  ser du ett stort rött hus högt uppe på en klippa på babord/vänster sida av båten om du tittar i färdriktningen. Det är Högberga.

Så tog vi den WW sammanhang beryktade trappan genom rhododendronbuskarna och kom till Mölna och Kottlasjöns avrinning in i Saltsjön. Gården har anor från 1600-tal där bäcken har varit tongivande som kraftkälla åt diverse kvarnar och hammare.

Ute på bryggan som är yngre än gården såg vi boghammarvarvet, som byggt båtar i över 100 år. Känt för sina välgående och stryktåliga aluminiumbåtar.
Vi sökte oss inåt ön och kom, som bilden visar, över motivet till en av de mest berömda tavlorna som nånsin gjorts på Lidingö. Tavlan är signerad ”Kommunstyrelsen” och finns givetvis bara i ett exemplar: originalet. Inspirationen fick man av en, som man trodde, saknad cykelbana. Beställde snabbt ett par hundra räcken i galvad tjockplåt för att skydda cyklister mot bilister på N:a Kunsgsvägen. Efter påbörjat arbete med ny cykelväg upptäcktes en befintlig dito några meter ifrån vägen. Räcken för en hel del kronor står nu på tillväxt i en glänta på ön.

Denna lilla utvikning kryddade Jalle med storyn om Lidingö centrum och dess över 20-åriga tillblivelse.
Nu ska den byggas ut.

I centrum finns krogen Jernet, som serverade en god lunch efter en fin promenad i behagligt väder.

Ledde gjorde Jarl. Följde gjorde Crille, Ålis, Ola, Jörn, Jan S och K, Jan-Erik och Ove. Skrev gjorde HasseP

Bildgalleri

WW - Gåshaga - Lidingö C

Stravakarta från Jörn

www.strava.com/activities/1544825314

Länkar till Högberga Gård, Boghammar Marin, Mölna Kvarn

sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gberga_g%C3%A5rd

sv.wikipedia.org/wiki/Boghammar_Marin

sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6lna

Dagens promenad tar sin början vid Tekniska Högskolan. Hans är vår färdledare idag.
Under vandringen genom Teknis-området så får vi veta att:
KTH  har 15 civilingengörsutbildningar, arkitekt, 13 323 helårsstudenter, 1767 forskare,
3563 årsarbetskrafter, 296 professorer.
Här låg en gång Operahögskolan men den sorterar sedan 1 januari 2014 under SKH (Stockholms Konstnärliga Högskola) på Linnegatan.

Röda korsets sjukhus och Högskola har lagts ned men det är ett fint hus från 1920-talet. Teknologer och sjuksköterskor träffades här.

På väg till Stockholms Universitet passerar vi kolonilotter från 1905 med ca 200 gröna småhus.
Vid universitet funderar vi länge över varför Bloms hus heter Bloms hus. 
 https://sv.wikipedia.org/wiki/Bloms_hus

Lappkärrsberget Stora och lilla, Studentbostäder sedan 1967-70  för ca 2500 studenter.
Här bodde Hans två år under tiden han gick på GIH tillsammans med Tord Grip.
Roland Mattsson var lärare och gav eleverna uppgiften att hoppa i Fiskartorpets backe vilket Hans gjorde minst 1 gång .

Vid Lappkärret sägs det att Carl XII som var en duktig jägare redan vid 8 års ålder sköt 8 av 12 vargar.
Här fanns kungens hjortar och 1689 hade 12 vargar rivit hjortar vilket föranledde åtgärd. Det var bra jobbat av en 8-åring.

Lill-Jans-området var på den tiden jordbruksmark, jaktpark för de kungliga men nu idag rekreaktion och nöjespark för kungens undersåtar, dvs för oss vandrare.

Framme vid Timmerstugan bjöds på äppelmust och vatten. Mycket gott efter dryga 5 kilometers vandring.

Karl XI fiskestuga, Djurgården äldsta byggnad. På1680 talet är Husarviken, Laduviken, Uggleviken och Lillsjön fortfarande stora grunda havsvikar i direkt förbindelse med Östersjön. Man kan förmoda att vattenområdet på den tiden gav förutsättningar för fiske, även det närbelägna Fisksjöäng tyder på att så var fallet. Karl XI hade alltså inte långt till sina fiskevatten.
Vid huset står en av de äldsta ekarna Fisketorpseken eller Karl XI ek.

Vi kommer fram till Husarviken och Nya Djurgårdsstaden, passerar Ryttarstadion, Tennisstadion och avslutar med lunch på Järnvägsrestaurngen, Östra Station, där undertecknad äter en mycket god strömming med potatismos.
Under lunchens diskussioner om allt möjligt kommer vi fram till att vi kan ta över Akademiens uppgift att utse pristagare i litteratur eftersom vårt sällskap är ett under av ordning och sammanhållning.

Idag bestod detta sällskap av: Hans, Ola, Jörn, Christopher, Jarl, Janne S, Chrille, Jan-Erik, Ålis, Ove, Sven-Olov, Göran (som var med till Universitetet och anslöt sedan till lunchen)

Tack Hans för en fin promenad.

Vid pennan
Sven-Olov

Strava-karta från Jörn
www.strava.com/activities/1530575906

Bildgalleri
WW - Tekniska Högskolan - ToR

 Sickla – en plats som växer, breddas och utvecklas – var vår startpunkt för veckans vandring. När den industriella revolutionen tog fart här på 1800-talet flyttade många industrier hit till billigare och rymligare tomter utanför stadsgränsen. Då var det mest lantbruk som rådde runt Sickla. På 1900-talet utvecklades här företag som Atlas Copco, AGA med flera. Idag kan vi fortsätta beskåda dessa imponerande industribyggnader som nu byggts om till fashionabla bostäder. Befolkningsmängden ökar och vi fick det berättas att den Blå tunnelbanelinjen nu skall dras till Sickla. Vår ciceron Olle, med hjälp av Roland, undrade om vi hinner få uppleva detta inom vår livstid?

Självklart blir svaret. Vi hade ju under veckan tagit del av Studio 1:s eminenta program med rubriken ”Äldre män förlänger livet och vänskapen med promenader tillsammans”. Reportern Anton Karis hade genom att delta på en av våra vandringar sammanställt detta programinslag och fått fram stämningen oss gubbar emellan. Så nog ska vi klara av att om några år börja en vandring från Sicklas nya tunnelbanestation.

Färden gick österut. Vi passerade Järla Gård där Janne Siegbahn passade på att gå i klinch med den fagra Pilt-Carin Ersdotter. Lillängen blev nästa anhalt och därefter stannade vi till i Storängen. Vilka magnifika nationalromantiska villor vi fick beskåda. Roland berättade att villasamhället grundades i början av 1900-talet av ”Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen”. Avtalen för dessa fastigheter anger att dom inte får styckas av. Flertalet av villorna är arkitektritade och många av Gustaf Sandberg. Området är mycket orört sedan de ca 170 villorna byggdes och lägg därtill att kulturhistorisk byggnadsinventering för knappt 40 år sedan bedömt en del av villorna som ”omistliga” eller ”värdefulla”. Här skulle man lätt kunna disponera mer tid för att beskåda dessa vackra villor mer i detalj.

Vid Långsjön så försvann plötsligt Olle och dök upp igen med en stor ryggsäck han tidigare på morgonen gömt nära sjöns rastplats. Vilken överraskning. Det serverades kaffe och hembakat. Toppen tyckte vi alla.

Promenaden gick vidare nord-ost under Värmdöleden och norr om Bastusjön. Därefter gick vi över Skurubron mestadels under tystnad. Vilket trafikbuller! Vi fick veta att denna flaskhals nu skall förses med ytterligare en bro. Det råder nog ingen tvekan om att detta är nödvändigt. Vi stannade även till vid Nacka Byggnadsvård där den intresserade kan finna allt från äldre typer av linoljefärger till strömbrytare i bakelit.
Väl framme vid Tollare Folkhögskola avnjöt vi lunch på IOGT:s restaurang, vars salladsbord är minst sagt imponerande. Här har vi ätit förut, men det var lika populärt även denna gång. Bordet var reserverat och Jörn tog ordet och tackade våra ciceroner för trevlig vandring och god lunch.

Med på vandringen denna onsdag var Olle, Roland, Sven-Olof, Jan-Erik, Hans, Per, Janne S, Jörn, Tommy, Stefan, Krister, Ålis och Kai samt några av våra fyrbenta vänner.

Vid pennan: Kai

Stravakarta från Jörn: www.strava.com/activities/1515747581

Bildgalleri: WW - Sickla station - Tollare folkhögskola

Information om Storängen: sv.wikipedia.org/wiki/Stor%C3%A4ngen

Vi startade vid Häggviks järnvägsstation under en strålande sol, det var ju WW onsdag, solens dag.
Vi spatserade västerut , korsade E4 via en gång och cykeltunnel och snart var vi inne i en liten skogsdunge som mynnade ut i Järvafältet.
Detta skjut- och övningsfält som gjort så många pojkar till män. Snart var vi vid Bögs gård som passerades.
Vi svängde upp på en grusväg, Norra koloni väg,mot Naturskolan i Sollentuna .
Där besåg vi ett gäng ”Highland Cattle” kor och en tjur.
Carl Magnus dukade upp kaffe, te och underbara muffins (choklad).
Efter” fikeriet” fortsatte vi norrut över Östra järvafältets naturreservat och hamnade så småningom i Viby,
en Sollentuna förort från det glada 80-talet.
Angående fåglar hörde vi bland annat Rödhaken.
Vi fortsatte mot norr och svängde österut vid vägen mellan på S E4 och E20 och landade på Sollentuna Golfklubb där lunch intogs.
Därefter promenad till Norrvikens Järnvägsstation.

Vi som var med:
Carl Magnus, ledare och ciceron.
Ove ,Tompa,  Crille  ,Sven-Olof ,Jarl(Hjalle), Hans,Jörn Janne S, Stefan,Nisse(hund).

Vid pennan
Stefan

Strava-karta från Sven-Olov
www.strava.com/activities/1502107969

Bildgalleri
WW - Häggvik - Norrviken

In the very very beginning så var det som så, att ingenting fanns. Sen kom naturen och de fyra årstiderna i Sverige och sen kom arrangören Ålis på att, visst ska vi spåra minst fyra vårblommor som därmed blev vandringens tema. Sagt och spårat: vi satte av i maklig sporrsträck från Tessinparken, över norra Gärdet och kvarblivet skidspår, ner mot Kampementsbadet, fortfarande vilande i sitt vinteride. Vi passerade det f d HMV (His Masters Voice) -huset och fortsatte ner till landets mest omtalade så kallade concept livinghus, 79th & Park som Oscar Properties äger, säkert med hjärtat i halsgropen. Varje bostad lär vara unik, därav uppgiften att det finns över 200 olika tak…

Vi ställde oss emellertid över sådana futiliteter, vandrade vidare mot Borgen, Kinesiska Ambassaden, Djurgårdsbrunn, Lilla Sjötullen, rundade Park- och Blockhusuddarna (obs den gammeldags men språkligt korrekta geografiska pluralen), sneddade upp förbi Stora Sjötullen, fick nerförsbacke längs med Thielska Galleriet och därefter tung och hal uppförsbacke och lika hal följande nerförsbacke på den kungliga Kärleksstigen, som enligt uppgift, både Vickan och Danne gått – men kanske inte tillsammans?

Alltnog passerades målmedvetet Rosendals Trädgårdar och stans största tantkafé, kort stopp och hyllning till Bellman vid Bellmansro och så, till sist, vandringens höjdpunkt: Elstationen intill Skansens Sollidenport, ritad av Ferdinand Boberg (eller ”Bobby”, som vi närstående, påtvingade fans, föredrar att kalla honom), invigd 1905. Efter ett taktfullt stopp blev vi alla informerade om att vi, som pensionister och i kraft av vår höga ålder, tydligen har gratis inträde på Grönan. Hä´ bara fram med legget! Vi sneddade upp förbi Skansens gamla ingång vid Hasselbacksporten, rasade ner för backen och dundrade förbi resterna av Biologiska Museet för att inta lunch i ett påsklovsfullt kafé på Nordiska Museet. På avstånd kunde vi iaktta en massiv samling blåljus, brandstegar och rök i samband med den omskrivna brandsvådan vid konsulaten på övre delen av Narvavägen. Ingen oro dock – vi hade alla alibi.

Arrangören Ålis ska harangeras. Genom noggrann research lyckades han visa oss att uppsatt målsättning infriades. Vi identifierade krokus, svalört, tussilago, scilla samt blå- och vitsippor. Ordning & reda!

Sakuppgifter: vi vandrade 10,6 km och loggade ca 14.400 steg. Deltagande musketörer voro Ålis, Hans E, Jan-Erik, Sven-Olov, Olle, Per, Tompa, Chrille, Carl-Magnus, Christopher, Dickie och vid pennan, yours truly Guran.

P.S: Dagen efter hade DN:s pålästa stockholmskrönikör Eva-Karin Gyllenberg en insiktsfull betraktelse, uppmärksammad av vår kamrat Roland, där hon bland annat redogjorde för vilka arkitektoniska verk Ferdinand Boberg lämnat efter sig. Vi har ju alltid hyllat NK-varuhuset och brandstationen i Gävle – men inte visste vi att han också står bakom den så kallade LO-borgen vid Norra Bantorget. En kulturkollision?

Ferdinand Boberg och hans byggnader
sv.wikipedia.org/wiki/Ferdinand_Boberg

Strava-karta från Sven-Olov
www.strava.com/activities/1488719414
 

Bildgalleri
WW - Gärdet - Nordiska Museet