WW - Hornstull - Brunnsgatan 6

Nisse och hans tio tvåbenta kompisar möttes vid Hornstull som numera har en helt annan "look" än för några decennier sedan. Dock är det fortfarande en samlingsplats för lite sköra medmänniskor. Strålande marssol och rask marsch förbi en av färdledare Johanssons tidigare boenden. En markant pulsmätare upp till Tantolundens högsta topp vilket bekräftade dagens tema Stockholms höjdare.
Med stora delar av Stockholm för våra fötter kunde Hasse berätta om vad olika "lock och luckor" hade för funktion. Här samlar Stockholms stad grus för vinterns behov som sedan återanvänds på samma plats. 
Lite längre bort möttes dåtiden och vår oroliga samtid i form av de skyttevärn som skulle skydda luftvärnet inför ett fruktat anfall under Andra världskriget. Från den svindlande höga och delvis snöklädda Tantotoppen ner till Tantolundens fina konstgräsplan där det var många barn och unga. Kort stopp vid Zinkensdamms IP där vi betraktade den nya ishallen som knappast lär få något arkitekturpris.
Över Ringvägen och in till gamla "Söderkåkar" via Yttersta Tvärgränd. Ny karaktärsdanande vandring och upp på Skinnarviksberget 52 m.ö.h., där vi i tidig vårvärme njöt av utsikten över till stor del istäckta Riddarfjärden och Kungsholmen.
Långt bort men ändå nästan inom synhåll väntade Göran S troget på gänget. Vi fortsatte nu på Heleneborgsgatan och framme vid Västerbrons östra fäste kom ciceron Hasse med ett historiskt WW-erbjudande; Ni får åka buss över bron!
Givetvis anade vi någon hake och började därför en snabb broäntring. Mitt på ståtliga Västerbron väntade en dito WW-are iförd diskret "brandgiul" jacka. Nu var vandrarlaget fulltaligt. Göran hade fördrivit väntetiden med att nästla sig in i Socialstyrelsens tegelkomplex och där lyckats övertyga fyra bastanta väktare att låta honom besöka herrummet.
Genom Rålambshovsparken över Lindhagensplan och vidare längs Lindhagensgatan. Färdrapportören som varit frånvarande större delen av säsongen kunde konstatera att inga större förändringar skett. Vältrafikerade gator korsas utan att behöva nöta på övergångsställena och rött gäller inte pensionärer...
Ny vertikal förflyttning till Stadshagens idrottsplats där Hasse målande beskrev ett besök hos en urolog. Christian förbättrade historien och vi skyndade därför upp på Stadshagens högsta och Stockholms innerstads näst högsta naturliga punkt. Nyss bestigna Skinnarviksberget 1:a.
Dags för rejält fika med semlor utan grädde och mandelmassa, smarriga kanelbullar och chokladbollar. Tack Hasse för detta och tack Olle som agerat Sherpa. Nedanför berget ligger Kungsholms Strand där Hasse växte upp och klättrade upp för att nå Stadshagens fotbollsplan.
Fleminggatan nästa adress och efter Sankt Eriksgtan en vänstersväng. Där Kronobegsgatan sluttar som mest pekade Christian ut en källarlokal. Där samlas en stor del av Stockholms bridgespelare för att dricka kaffe, mumsa kakor och bekänna färg.
I raskt tempo in mot City där vi följde lite anonyma Apelbergsgatan upp på Brunkebergsåsen och ner till Brunnsgatan 6. Christopher hade bott i numera rivna 8:an. Oklart om även Ola Holmsäter gjort detsamma.

På restaurang Gute hade veckans födelsedagsbarn Johansson bokat separat salong en trappa ner.
Gott om plats och en välsmakande sejfilé med ölar satt fint efter en tuff mil. Här uppstod denna WW-övnings enda missöde. Christopher som artigt väntat in mer glupska kamrater fann sig stå utan sin sej.
"Någon" hade fångat den. Christopher slank dock snabbt in i köket och så var den fisken biff.
Unisont tack till Hasse för ett antal höjdare.

Utöver Nisse och guiden HJ deltog:  Christopher, Christian, Olle, Mats, Tompa, Ålis, S-O, Stefan, Göran (med kilometeravdrag) och Roland som var dagens sekretär.

Strava-karta från Sven-Olov
Wednesday Walk | Walk | Strava