WW - Skarpnäck - Liljeholmen

”Gubbarna på kollo!” Ungefär så skulle man kunna sammanfatta dagens blöta, hala och moddiga vandring, från Vinthundsvägen i Skarpnäck till Boule Bar i Liljeholmen. Det blev en stor, kolonial upplevelse!

Eftersom er vördsamme skribent Göran har den outtalade ambitionen att ständigt sänka humorns lågvattengränser, kan man säga att dagens vandring var både vegetarisk och fruktbar. Som sanna vegetarianer gick vi på eller passerade sådana nyttiga stråk som Purjolöksvägen, Cox Pomonavägen, Rabarbervägen och Broccolivägen liksom de fruktbara boendena Pärongården och Plommongården i Skarpnäck.

Dagens tema var ”Kolonilotter som passerat våra liv” (eller var det tvärtom..?). Enligt obekräftade uppgifter är dessa små vattenhål några av de få ställen där Ola inte bott på, i alla fall inte officiellt. Alltnog, kraftfull start i Skarpnäcks koloniområde, grundat 1936, på den tiden störst i stan med över 554 hus och senare ditlagd dansbana. För säkerhets skull passerade vi Lugna Gatan och sedan i gås-marsch genom Enskededalen med det ryktbara lilla sjukhuset (det som bara bidde en tumme), det idrottsfrämjande Kärrtorps gymnasium där flera av oss pluggat och en snabb passering av författaren P.C Jersilds tidiga bostad. Roland upplyste om att vi just passerat de två sista ännu överlevande Barracudatälten. Därintill den gamla fina spårvagnsterminalen vid Blåsut, i Skärmarbrink syntes den okända lokala biografen Kaza som sen blev stor inspelningsstudio för EMI. Därefter syd Hammarby-höjden, nerför och under Skanstullsbron, marint stopp och inspektion av bron över Hammarby-slussen.

Tillbaka till trygga stan, lång, fin promenix längs med Årstaviken inklusive eländiga skeppsvrak som fortfarande ligger och skräpar, Eriksdalslundens och Tantos koloniområden, allt under beskydd av Sachsska Barnsjukhusets nådiga blickar. Framme vid Liljeholmsbron (ritad av Cyrillus Johansson) annonserades inte vandringens Bergspris, de närmare hundra trappstegen i fem avsatser, upp mot brons norra fäste. Utmattade tvingades vi gå tillbaka, söderut, över Liljeholmsbron, åt ”fel” håll! Men vad gör det, till slut nådde vi målet Boule Bar i Liljeholmen. Arrangören Oves lilla gåta i inbjudan löstes av ingen men det ligger ju helt i samtidens rådande värderingar som vi alla naturligtvis ställer upp på: ”Ingen ska vinna, ingen ska vara bäst, alla har samma kön, ingen ska tro att han eller hon är nåt.” Metoo, ropar Ola. Som vanligt en givande, upplysande och inspirerande vandring med glatt humör och många vänliga tjuvnyp. Vad vore vi utan varandra?

Vi vandrade 11,1 km och loggade cirka 18.900 steg från startpunkten.

15 närvarande, hurtiga vandrare var Ola, Tompa, Jörn, Hasse, Olle, Mats, Chrille, Roland, Carl-Magnus, Kai, Jan-Erik, Jarl,  Ålis, yours truly Göran samt den noggrant förberedde arrangören Ove.

Stravakarta från Jörn